Grekland har inte haft mycket till integrationsprogram för flyktingar som fått uppehållstillstånd även om Syriza regeringen hade långt framskridna planer på det. Det finns städer och orter i Grekland där flyktingar har mottagits väl och har integrerats med arbete och bostad. Men ofta har det varit tvärtom. Många har fått bo kvar i sina asylboenden och haft kvar asylbidraget. Tills nu under 2020. Det finns till exempel ingen statlig språkundervisning. Men värre är byråkratins rundgång där de inte får nödvändiga dokument för att de saknar andra dokument, som de inte får för att de inte har de första dokumenten. Ungefär så.
Vårvintern 2019 förvarnade Syrizaregeringen plötsligt om vräkningar från asylboenden för dem som fortfarande bodde kvar sex månader efter att de hade fått uppehållstillstånd. Våren 2020 gjorde högerregeringen vräkningar till en omfattande brutal verklighet redan en månad efter uppehållstillståndet, möjlig att göra genom tillägg i nya asyllagen. Plötsligt fanns det tusentals hemlösa flyktingar med uppehållstillstånd. De flesta syntes i Aten. Många samlades på Viktoria-torget, Platia Viktoria, där de levde sina liv dag och natt.
Utan bostad inget skattenummer, utan skattenummer varken arbete eller socialstöd
Enligt grekisk lag har flyktingar med uppehållstillstånd samma rättigheter till socialt stöd och hjälp som grekiska medborgare. Men man kan varken arbeta eller få socialt stöd om man inte har ett skattenummer, och man kan inte få ett skattenummer om man inte har en bostad och en bostadsadress. Flera andra former av socialt stöd förutsätter att man har bott i Grekland minst fem år. Och så vidare.
Bekostat av EU startade IOM/UNHCR ett mindre integrationsprogram, Helios, 2019. Helios skulle stå för hyra och garant för hyreskontraktet, om flyktingarna med uppehållstillstånd hyrde bostad och därmed hade en bostadsadress. Helios skulle hjälpa till med skattenummer, vägleda till arbete med mera. Programmet startade i liten skala med plats för under tusen personer. Det hade inte resurser att möta vågen av hemlösa flyktingar med uppehållstillstånd som plötsligt fanns i början av juni 2020. Totalt fick ungefär 35 000 flyktingar uppehållstillstånd 2020.
Åren kring 2011 – 2015 i Aten var den vanliga bostaden för människor på flykt en överbefolkad lägenhet, om möjligt med en familj per rum, ibland flera familjer i samma rum. Någon som hade turen att vara i besittning av det rätta dokumentet för att kunna hyra en lägenhet stod för hyreskontraktet. Många lägenheter var i källarplanet, vanligt i Grekland för de lägenheterna är billigare. De väntade alla på möjligheter att komma vidare till andra EU-länder och asylprocedurerna tog flera år. Den grekiska ekonomin var i kris, arbetslösheten var hög och det fanns lägenheter att hyra. De flesta bodde i stadsdelen Patissia norr om Omoniaplatsen, en del av Aten som högernationalister säger i dag har blivit ett getto och att grekerna måste ta tillbaka sin stad. (Det var här jag bodde 2011 och sedan alltid har bott och känt mig hemma i.) I dag vill många inte hyra ut till flyktingar och migranter, eller uppmanas av grannar att inte hyra ut till flyktingar. Det är möjligt att slitaget har varit stort, dessutom har grekernas ekonomi blivit lite bättre. Men de som har hyrt ut har sannerligen fått betalt. Med undantag för en del ockuperade ödebyggnader, som sägs vara tömda på sina ockupanter nu.
Nu är det så att en månad efter uppehållstillstånd måste den som fått uppehållstillstånd klara sig själv, har migrationsministern meddelat om och om igen sedan i våras 2020, ”inte heller greker kan räkna med gratis bostad och pension när de är i arbetsför ålder”.
Heliosprogrammet utökades så småningom med mer pengar från EU. Under senhösten var nästan 23 000 anslutna. Med Helios finns en garant bakom hyresgästen och att med en adress kan personen/familjen få skattenummer och sedan hitta arbete och få tillgång till hyresbidrag och vid behov socialt försörjningsstöd. Helios ska visa hur man gör och bygga broar. Det är tanken.
Senhösten 2020 fanns fortfarande hemlösa flyktingar med uppehållstillstånd som inte har fått plats i programmet. IOM, staden och migrationsdepartementat enades kring ett projekt med hotellrumsboende i två månader innan de kommer in i projektet. Plats för hemlösa flyktingar med uppehållstillstånd uppläts bland annat i Elaionas i utkanten av Aten. Elaionas var från början ett mönsterläger för asylsökande, ett trevligt flyktingläger med rader av små containerhus, och på inte så långt bussavstånd från Aten. Jag var här flera gånger 2016 och -17 och tog bussen från en gata nära Omonia. För hemlösa flyktingar med uppehållstillstånd sattes det upp småtält sommaren 2020 i Elaionas. Under hösten skaffade staden in mera mark för att ordna mer boende. Till Malakasa, som ligger lite längre bort, placerades också flyktingar med uppehållstillstånd. Att bo i tält vägg i vägg med många andra i sina tält, inne i ett stort magasin, blev räddningen från hemlöshet för många. Media rapporterade att de var glada åt att i alla fall inte vara hemlösa på gatorna längre.
Många barnfamiljer har sovit på Viktoriatorget i Aten och här fanns gravida, familjer med små babysar, och funktionsnedsatta i rullstol. Infomigrant.se och Refugee Support Aegean visade bilder på sina webbsidor. Andra platser förutom Platia Victoria var torget framför den stora kyrkan Agio Panteleimonas på Acharnongatan några stenkast bort. Det här är platser i Aten, i stadsdelen Patissia, som framför allt flyktingar från Afghanistan har haft som samlingsplatser sedan åren kring 2008-9.
De kom nu våren 2020 direkt från öarnas läger ofta utan att veta vad som väntade dem, och de kom från lägenheter i Aten och på andra håll. Eller från hotellboenden. Lägenheter och hotellboenden har de haft genom EU-finansierade program. Grekiska Unhcr startade Estia-boenden 2016, som var hyrda lägenheter för familjer, från början familjer som väntade på att få åka vidare till ett annat EU-land genom familjeåterförening eller genom medlemsstaternas beslut om omflyttning av asylsökande. Estia har fungerat bra för tiotusentals asylsökande i Aten och på många andra håll i Grekland.
Men nu har projektet tagits över migrationsministeriet och i Estiaboende ska bara asylsökande bo. För en svensk låter det kanske inte konstigt om allt ska ligga under Migrationsverket. Men i Grekland är mycket i privata händer – mycket av sjukvården till exempel, Estia har dessutom legat under Unhcr, som i sin tur har samarbetat med en rad erfarna frivilligorganisationer, som bidragit med stöd och hjälp. Nu köper regeringen tjänster i stället från ofta helt nya organisationer och ersättningen har sänkts. Kontraktskrivandet med en av organisationerna har väckt uppmärksamhet. Organisationen är ny, saknar erfarenhet av att arbeta med flyktingar och ledaren är en känd fascist.
Vilka organisationer går in och arbetar med regeringen, frågade jag min vän Atenadvokaten S. Ingen aning, svarade han, de har aldrig synts i flyktingsammanhang tidigare.
Estia kallas nu Estia II och platserna har minskat med 2021. En förklaring är säkert att antalet inskrivna asylsökande har minskat och antalet nyanlända under 2020 har minskat med 80 %. Efter årsskiftet finns inte längre avtal med hotell, som har funnits som bostäder enligt ett annat projekt, och även ett hotellrum är bättre än ett tält. På Lesvos, Samos och de andra öarna upphör Estia helt. Samtidigt finns tusentals nya med uppehållstillstånd, som kanske vräks på nytt.
En tid utfärdade grekiska myndigheter resehandlingar på löpande band till flyktingar med uppehållstillstånd så att de skulle kunna lämna Grekland för ett annat EU-land. Som i sin tur kanske skickar dem tillbaka till Grekland efter tre månader, eller människorna håller sig dolda i den egna diasporan i något valt EU-land.
De byråkratiska problemen i Grekland ska Heliosprogrammet försöka lösa. Men hur blir det med arbete när Coronapandemin har sänkt den grekiska ekonomin igen och många enklare jobb har försvunnit? Från öarna kommer nya flyktingar med uppehållstillstånd. En del kommer antagligen hitta arbete på landsbygden inom jordbruket, precis som en del asylsökande gjorde för tio år sedan, och som många albaner gjorde när de migrerade till Grekland på 90-talet. Hantverkare lär kanske också hitta arbete. Över huvud taget de som kan arbeta inom områden som grekerna inte vill ha längre. Men alla passar inte för jordbruksarbete, som ofta är tungt, eller de har inte en användbar utbildning. Och de måste lära sig språket.
Jag tänker på vännen Hussein, visserligen en ganska gammal man när han kom som flykting till Aten för tjugo år sedan. Hur han hankade sig fram mellan olika jobb, och hur en del höll på att ta knäcken på honom för han hade aldrig varit grovarbetare eller landsortsbo.
Hur det blir framöver återstår att se. Grekiska regeringen bedriver en hård signalpolitik i syfte att avskräcka människor på flykt att söka sig till EU via Grekland.
Den nytillsatte vice asyl- och migrationsministern Sofia Vuoltepsi ska ha huvudansvaret för integrationen. Hon har talat i media om att kvinnorna som har fått uppehållstillstånd måste lära sig grekiska och ska utbildas i hantverk. Men hon har inte sagt att de behöver bostäder och i flera fall sjukvård.
En flykting som har fått internationellt skydd har rätt att få hjälp till sin integrering.
Familjeåterförening är dessutom ett stort problem i Grekland. 2019 lämnades 266 ansökningar in till Asyl Service om att få tillstånd för resten av familjen att resa in lagligt till Grekland så att familjen kunde förenas. 22 positiva beslut lämnades, 29 fick negativt besked. Men också där familjeåterförening har blivit accepterad kommer sedan administrativa problem med att få visum för inresa utfärdade.
Det är svårt att få grekiskt medborgarskap. Syrizaregeringen införde regeln att efter tre års uppehållstillstånd kunde man få grekiskt medborgarskap om man klarar proven i grekiska språket och i grekisk historia, kultur och samhälle. Den nuvarande regeringen har ökat minimitiden till sju år. Artikel 34 i Genevekonventionen från 1951 säger att flyktingars assimilation och naturalisering ska underlättas av staterna.
Källor
Artiklar från Refugee Support Aegan, https//rsaegean.org/en
Efimerida ton Syntakton, www.efsyn.gr
ECRE Weekly Bulletin, www.ecre.org
Pressöversikter genom grekiska Unhcr