Runt lägren, som snart tas i bruk, löper höga stängsel i dubbla rader och krönta av rullad taggtråd. Lägren blir låsta, säger grekiska regeringen. Lägren blir kontrollerade, säger EU, med in- och utgångar, digitalt kontrollerade med kort. Frivilligorganisationer kallar dem nu ”closed controlled camps”.
På Lesvos kanske det tillfälliga Mora 2 blir kvar en vinter till vid den oskyddade havsviken.
Så här förbereder sig alltså EU för en djupt kritiserad en överenskommelse – Nya pakten för migration och asyl – som inte är tagen.
Nya mottagningsläger på öarna byggs i samverkan med EU. Att de nuvarande förfärliga lägren ska stängas är i och för sig bra, men att ersätta dem med vad som närmast ser ut som koncentrationsläger och placera dem långt från där greker bor och lever ger signaler om att människor på flykt är farliga och ska undvikas. Nu är det sommar 2021 och världens flyktingar är fler än någonsin. Är de farliga och kriminella för att de flyr? I Afghanistan har talibanerna i snabb takt lagt under sig det mesta av landet och ingen tvivlar väl på att de snart tränger in i Kabul och snart styr hela landet. Är afghaner som flyr och kommer att fly kriminella? NEJ. NEJ. NEJ.
Nya mottagnings- och informationslägret i Zervou på Samos är det första att öppna och det sker den 30 september. De som finns i nuvarande läger i Vathy flyttas över från och med mitten av september. Enligt grekiske migrationsminister kommer alla läger i Grekland vara stängda, enligt EU kommer de nya mottagningslägren ha kontrollerade in- och utgångar, vara av EU-standard, ha höga stängsel runtomkring och ligga långt från urbanisationer – men inte vara stängda.
Mottagningsläger i länderna vid Medelhavet har sedan ett antal år allmänt kallats ”hotspots”. Sedan EU:s avtal med Turkiet våren 2016 kallas lägren på engelska – RICs – Reception and Identifikation Centres. Med avtalet följde att asylsökande förbjöds att lämna öarna, de blev geografiskt inlåsta, vilket var nytt. De fem RICs som nu planeras och byggs för de grekiska öarna och ett i Evros-området kallas MPRIC – Multi-Purpose Reception and Identifikation Centres. Multi-Purpose syftar bland annat på dess olika funktioner, alla lägren ska ha avreseförvar för dem som ska deporteras till ”säkert 3e land” och till landet de är medborgare i och inte anses ha skyddsskäl emot. Kanske blir det också andra anledningar till förvarstagning.
Lägren förbereds uppenbart för att kunna fungera enligt EU:s planer på omfattande och snabba gränsprocedurer för alla irreguljärt anlända flyktingar och migranter: inledande screeningprocedur på fem dagar, snabbspår med asylprocedurer på högst 12 veckor för många, för andra, kanske ett färre antal, ”normal” asylprocedur på fastlandet eller i ett annat EU-land som ”solidariskt” mot Grekland och andra ”första land” accepterat att ta över asylsökande och deras asylprocesser. Det är några av planerna för det europeiska asylförfarande enligt den föreslagna pakten, som nu diskuteras i alla sina rättsakter, det vill säga delar, mellan medlemsstaterna och i EU-parlamentet. Trots ambitionen med korta processer befarar många att det planerade systemet inte kommer fungera, att tiderna inte kommer hållas, att de nya lägren också blir överbefolkade, att människor fastnar där, att medlemsländerna inte kommer föra över asylsökande till sig i en takt som behövs. Mellan medlemsstaterna finns det än så länge stor oenighet om många delar av pakten och kanske blir den aldrig tagen.
Aktuell rapport från Läkare utan gränser om hur EU skapar kriser vid sina yttre gränser
I juni 2021 publicerade Médecins sans Frontieres (Läkare utan Gränser) rapporten Constructing Crisis at Europe´s Borders. The EU plan to intensify its dangerous hotspot approach on Greek islands (www.msf.org/greece). Rapporten har fotografier av det nästan färdiga Samos-lägret i Zervou. Bilderna visar flera meter höga ståltrådsstängsel i två rader med gång emellan för vaktmanskap och krönt av rullad taggtråd. Innanför syns oändliga rader av små, grå kubformade containrar, det är bostäderna. Och de är kanske okej för kortare tid, containrar som bostäder har använts också i andra läger för tillfälligt boende. Men sedan beror det på hur stora de är och hur trångbodda de blir. Värre vid första anblicken är de höga stängslen och bristen på grönska. Inga träd, ingen skugga. Barnen kommer leka och se höga stängsel skymma sikten. In- och utgång ska ske med fingeravtryckssystem och begränsas till vissa tider. Utomstående hjälpare – etablerade stödorganisationer – ska inte ha rätt att komma in. Det kan bli som i det nuvarande lägret Moria 2 på Lesvos så att journalister, som ofta är bra som larmande vittnen om utsatthet, bara kan komma in om de ingår i delegationer. Kontrollmöjligheterna och vittnande om oacceptabla situationer blir i stort sett omöjliga när inte heller humanitära organisationer får komma in.
Zervou ligger med Vathy som närmaste större stad men det är långt till staden och lägret är placerat i obygden långt från bebyggelse och allmänna kommunikationer. Det ska ha plats för 3 000 män, kvinnor och barn och avreseförvaret för 900.
Nuvarande ägret på Samos intill huvudstaden Vathy blev byggt för omkring 650 personer och här lever enligt senaste rapporter 2 000 människor, färre än för två år sedan. De flesta bor i tält och hyddor i ”djungeln”. Människorna mår sämre än någonsin här, liksom i Moria 2 och på Chios, skriver Läkare i världen i sin rapport. Antalet barn som skadar sig själva och som talar om hopplöshet ökar. Sjukvården har blivit sämre. Många med kroniska sjukdomar får inte mediciner och deras behovs bedöms som oviktiga av lägerledningen. Självmord och självmordsförsök har ökat bland både vuxna och barn.
Blir det då kanske ändå bättre med de nya MPRICs? Nej. Läkare utan gränser är djupt oroad över hur människor kommer påverkas av att tvingas leva i läger som Zervou. ”Att segregera människor från resten av ön omgärdat av en sådan säkerhet är förnedrande, avhumaniserande och liknar dem med kriminella när de bara följer sin rätt att söka asyl.” Ali, 33 år, från Syrien, på Samos, citeras: “Europe is a country of freedom, but why are you taking our freedom from us? You want us to be in prison. Being in that new camp we will not be considered as refugees but as someone who committed a crime. If I did a crime I go to prison, but I did not commit any crime, I am just a refugee.”
Moria 3 på Lesvos – Vastria
På Lesvos, där det stora Moria brann ner i september, har det varit långvariga diskussioner med kommunala representanter och markägare om var det nya MPRIC ska ligga. Beslutet blev Vastria i obygden mitt på ön. Lägret byggs i nära samverkan med EU, grundat på ett särskilt samarbetsavtal som slöts efter att Moria brunnit. Karaktären ska bli detsamma som Zervou på Samos – enligt EU-standard, stängt enligt migrationsministern, öppet men kontrollerat enligt EU, höga stängsel, kontrollerad in- och utgång, inte tillgängligt för utomstående. Dessutom placerat långt från bebyggelse, affärer och allmänna kommunikationer.
I juli skickade frivilligorganisationen SolidarityNow på Lesvos ut flygbilder på området där lägret ska placeras. Det blir långt ut i ödemarken, mer öde och mer skog kan man antagligen inte hitta på Lesvos. Enligt uppgifter till SolidarityNow ska det kunna rymma 5 000 människor. Alltså en closed, controlled småstad ute i ingenting och med främsta funktion att hålla människor under kontroll!
De erbarmliga förhållandena i Moria 2 – också kallat Nya Kara Tepe och Mavrovouni – har migrationsministern försvarat med att lägret är tillfälligt. De som bor här kommer aldrig tillbringa en ny vinter vid denna blåsiga havsvik utan till kommande vinter finns det nya lägret klart. Så har det sagts. Men i början på juni meddelades att tävlingsförfarandet inför dt nya byggandet skjuts upp ett år. Kanske räknar regeringen med att beslutet nu att förklara Turkiet som säkert tredje land ger signaler så att ännu färre tar sig till Grekland så att man inte vet för vilken kapacitet Vastria ska planeras. För närvarande har de som lever i Moria 2/Mavrovouni minskat till drygt 6 000. Det är avsevärt färre än för två år sedan när Moria 1 med sina många hyddor och tält i bushen hyste nästan 20 000 människor. 6 000 är också färre än när Moria 2 med sina många tält vid havsviken togs i bruk efter branden och färre än de som tvingades bo här under vintern med sitt regnande, sina översvämningar och sin kyla med isiga, kraftiga havsvindar. Att de asylsökande i lägret har minskat beror bland annat på överföringar till fastlandet och färre nyanlända.
Nu är det sommar och extremt varmt i Grekland, men det finns inga träd, ingen grönska och ingen skugga i lägret vid havsviken annat än under stora och små tältdukar.
Det lilla Kara Tepe för särskilt utsatta, omtyckt och älskat, stängde i våras trots försök att få migrationsministeriet att ändra beslutet. De som bodde där i små stugor fördes över till tälten vid havsviken.
Från regeringen meddelas i juni 2021 att det finns det 10 000 asylsökande på öarna, mot drygt 40 000 för drygt två är sedan.
Jag har inte rapporterat mycket om Covid 19, nästan ingenting alls i mina artiklar om Grekland sedan 2020. Lägren har klarat sig bättre än befarat från större utbrott och det beror kanske på att de stängdes av från omvärlden. Invånarna isolerades och mat skickades dit. Tillvaron var gräslig. I dag pågår vaccineringen över hela landet men flyktingar och migranter som av olika skäl saknar det statliga hälsoförsäkringsnumret har problem med att bli vaccinerade.
Höga betongmurar på grekiska fastlandet kring läger för asylsökande
Att Europa placerar människor som söker skydd bakom höga stängsel, som om de är kriminella och har begått brott, är fullständigt emot unionens grundläggande stadgar om respekten för mänskliga rättigheter och att medlemsstaterna ska se till att människor på flykt ska leva värdigt. ”Dignity” är ett ord som ofta upprepas i hjälporganisationers såväl som i EU:s retorik. Människor som söker asyl ska bemötas med ”dignity” och få leva med ”dignity”. Men Grekland har inte bara sina nya instängslade MPRICs utan har också byggt tremetershöga betongmurar kring de stora flyktinglägren Malakasa nära Aten och Ritsona och Divata längre norrut i landet. Enligt regeringen är det för att skydda flyktingarna mot angrepp utifrån. Men om de vill oss väl, varför har då inte polisen kommit när vi har bett dem, säger röster från lägren.
Att stängsla in människor bakom höga betongmurar leder mina tankar direkt till ett historiskt Venedig och området för stadens judiska befolkningen från vilket ordet getto kommer. Jag tänker på Nazityskland, kriget i forna Jugoslavien med fångar bakom stängsel och läger i norra Grekland med inspärrade flyktingar som besöktes av EU:s dåvarande svenska kommissionär för asyl och migration – det var runt 2010 och innan jag själv började följa flyktingar och migranter i Aten. Men Europeiska unionen har varit stolta över sina grundläggande stadgar om mänskliga rättigheter, och unionen i sig är byggd på att aldrig mer vilja uppleva konsekvenserna av krig, massmord och djupaste människoförakt. Genom att enas kring deklarationer om mänskliga rättigheter, konventioner om flyktingars rättigheter och i Europa om rättighetsstadgor och humanism, har vi velat se ett slut på att låsa in och misstänkliggöra varandra. I dagens EU har flykting blivit ett nedvärderande ord. Människor på flykt misstänkliggörs för att i första hand vara på jakt efter europeisk välfärd, eller för att vara terrorister och kriminella. I Tyskland under 30-talet, och i viss mån i Sverige, likställdes alla med judisk bakgrund och de ansågs ha en lång rad otrevliga egenskaper. Förlåt mig att jag ser likheter med hur människor på flykt behandlas. Flyktingar är till besvär, de belastar ekonomin, de förstör Europa, och de är mer eller mindre kriminella och terrorister. Jaa, en del är till besvär, en del är kriminella, så är vi människor tyvärr, oavsett vilken hudfärg vi har eller i vilket land vi har vuxit upp. Men de flesta människor vill leva i fred med omgivningen och bara skapa sig ett hyggligt liv för sig och sin familj.
Mer om Läkare utan gränsers rapport Constructing crisis at Europe´s borders
Jag vill återkomma till rapporten från Médecins sans Frontier – Läkare utan gränser. MSF har larmat om situationen i lägren på öarna sedan hösten 2016 och nu möter MSFs arbetslag på de grekiska öarna en akut ökning av människor som lider av mental ohälsa. Det är förknippat med hur deras liv begränsas och utsätts för vardagligt strukturellt våld, skriver rapporten. Inte minst har barn och kvinnor som behöver vård ökat, även barn under fem år. Merparten av patienterna har varit från Afghanistan, Demokratiska Republiken Congo och Syrien. Likaså har vårdbehovet för sexuellt våld ökat. Det har varit ett systematiskt glapp mellan behovet och tillgången på vård för asylsökande, flyktingar och migranter på de grekiska öarna.
Hotspotsmetoden innebär att människors värdighet, hälsa och välbefinnande skadas och syftar till att avskräcka dem som vågar söka skydd i Europa, skriver rapporten. Hotspots syftar på de mottagningsläger som byggts upp på öarna i Egeiska havet och på Sicilien de senaste sju-åtta åren. Rapporten landar i det vi har i Grekland just nu sedan proceduren med snabbspår infördes av grekiska regeringen. 2020 började grekiska myndigheter tillämpa den nya asyllagen International Protection Act, vars syfte är att snabba på asylprocedurerna och öka antalet återvändande. Lagen och dess tillägg har mött omfattande kritik som ett försök att skapa hinder för människor som söker skydd. Många gånger har Asyl Service (grekiska migrationsverket) åsidosatt sökandes hälsa och ansökningar från särskilt sårbara har systematiskt hänvisats till gränsproceduren och utan tillgång till adekvat stöd i processen eller skydd. Skriver rapporten.
Idag, fortsätter MSF, bevittnar vi EU:s ökande försök att normalisera strukturellt våld och rasism genom att fokusera säkerhet, gränskontroll och allmän försämring i stället för skydd av människors hälsa och respekt för grundläggande rättigheter. Vi har skrivit otaliga tidigare rapporter, pressutskick och skrivelser och krävt en fullständig ändring av hur EU hanterar migration. Än så länge har detta nått döva öron. Och omigen avser EU-kommissionen att institutionalisera hotspotsanvändningen i den nya pakten. Skriver MSF.
Källa
Medécins sans Frontieres (Läkare utan Gränser): Constructing Crisis at Europe´s Borders. The EU plan to intensify its dangerous hotspot approach on Greek islands. June 2021. www.msf.org/greece