och morbror i Iran och levde länge utan uppehållstillstånd. Han greps av polis, skulle skickas till Afghanistan men mamman lyckades få
polisen att släppa honom, polisen varnade ”nästa gång ….”. Ännu för två år sedan vet jag att han var kvar i Iran. Detta som ett av många exempel på afghaners utsatthet. Nu senast med Greklands beslut att ogiltigförklara afghaners asylansökan för att de anses vara säkra i Turkiet. Foto AR i förvaret i Märsta 2013, i mitt arkiv.
I mitten av juli, den 14e, höll ett antal tunga grekiska frivilligorganisationer en zoomlänkad två timmars presskonferens på engelska med titeln Refugees excluded in Greee: Designation of Turkey as a ”safe third country”. Den går att leta sig fram till på www.rsaegean.org
Det här är en sammanfattning av presskonferensen för er som är intresserade av Grekland, EU, rätten att söka asyl och människor på flykt. Den har ett allmänintresse om asyl och migration i EU idag och vad staterna har att hålla sig till. Att Grekland inte gör det och till synes med EU-kommissionens godkännande är mycket varnande för vart EU är på väg. En direktlänk finns på slutet, hoppas den fungerar.
Grekiska regeringens beslut den 7 juni om att Turkiet är säkert 3e land för syrier, afghaner, somalier, pakistanier och bangladeshier innebär att asylsökande kommer höras om sina eventuella skyddsskäl gentemot Turkiet men inte om sina skyddsskäl mot hemlandet.
Från panelen talade Leftheris Papagiannakis, styrelsemedlem i Hellenic League for Human Rights, Marianna Tzeferakou, advokat, Refugee Support Aegean, Catherine Wollard, generalsekreterare European Council for Refugees and Exiles, ECRE, Georgious Dafnis, UNHCR Greece, Alexandros Konstantinou, juridisk rådgivare, Greek Council for Refugees (GCR), Christos Lazanidis, Greek Forum for Refugees, Karl Kopp, direktör för tyska ProAsyl, och två kvinnor, AB och HC, som är berörda av det grekiska beslutet om Turkiet som säkert 3e land och som deltog inbjudna men anonyma. Moderator journalisten Daphne Tolis.
Marianne Tzeferakou är en av rösterna i min bok Röster från Aten och Samos, Carlsson Bokförlag 2017. Tack till Efthalia Pappa, som skickade länken till presskonferensen. Hon är en annan av rösterna i boken, tidigare direktör för grekiskortodoxa kyrkans Ecumenical Refugee Support och tidigare styrelsemedlem i CCME, The Churches Commission for Migrants in Europe. Efthalia Pappa är en av dem som bussigt och vänligt håller mig underrättad om Grekland.
Jag förmedlar nu en del av vad som blev sagt:
Leftheris Papagiannadis, Hellenic League for Human Rights: Som omedelbara konsekvenser av regeringens beslut att förklara Turkiet som ett säkert land för flyktingar som har kommit till Grekland den vägen, så har ett antal minderåriga lämnat sina boenden för att de är rädda för sin framtid. Grekland är nu det ena av två EU-länder som har accepterat Turkiet som ett säkert land att skicka asylsökande till. Det andra landet är Ungern, det är alltså i det sammanhanget Grekland vill vara!
Asylsökande AB: Beslutet skapar stor stress, vi lever i en situation där vi inte vet någonting om vår framtid. Jag har haft intervjun om Turkiet och är rädd för beslutet de kommer fatta om oss. Det är svårt för alla oss i campen. Många får mentala problem nu. Jag väntar på beslutet nu och jag har mycket stress. Jag känner att jag har ingen framtid här.
Asylsökande HC: Jag har varit fem år i Grekland och nu är jag i en ny process om familjeåterförening. Jag är här med mina barn och min man är i Tyskland. Jag har inte fått något stöd av grekiska regeringen. Hur länge ska vi vänta på att bli en familj igen, hur länge ska jag vänta på att komma till min man?
De nya reglerna ger mig stress och jag vet inte vad som händer och kommer att hända. Vad händer med mina barn, och jag tänker på andra familjer, vad händer med dem.
Catherine Wollard, ECRE. Jag ska ge 3 punkter till ministeriets nya uttalande. 1. EU-lag är baserad på flyktingskonventionen och har stränga förbud att skicka flyktingar till länder där de inte är säkra. Turkiet är inte ett säkert land för människor på flykt. De kommer befinna sig långt ifrån den säkerhet som krävs för att vara ett säkert land. ECRE har sin analys av asylsystemet i Turkiet (se AIDA om Turkiet, update 2020). Dessutom har Turkiet fler flyktingar än något annat land i världen och är under press. 2. Och sedan om Grekland. Vi stöder helt grekiska NGOs i deras situation gentemot regeringen och vi är ense med dem om bristen på samstämmighet mellan grekisk lag och EU-lag. Och om pushbacks. I högsta grad angeläget, svarade Ylva Johansson på ett brev från NGOs om pushbacks. Plus hur människor lider genom allt det här. Det handlar inte bara om asyllag i Grekland utan om att den underminerar internationell lag om rätten till att söka asyl och rätten till snabb och rättssäker process. 3. Beslutet om Turkiet som säkert 3e land är direkt resultat av EU-Turkiet-överenskommelsen 2016, som omedelbart ledde till att människors rörelsefrihet förhindras. Dessutom saknar Grekland respekt för Dublin reglerna om rätten till familjeåterförening. EU hade kunnat använda sig av Direktivet om tillfälligt skydd i stället för att investera i EU-Turkiet-överenskommelsen.
Karl Kopp, Pro Asyl. (Tyska Pro Asyl har sedan länge nära kontakter med och stöttar Refugee Support Aegaen.) Om Turkiet som säkert land vill jag säga att i Tyskland hör asylsökande från Turkiet till de största asylsökande nationaliteterna. Det grekiska beslutet om fem nationaliteter innebär att det omfattar 67 % av alla asylsökande, och 70 % av alla som förra året erkändes vara i behov av internationellt skydd. Tiotusentals människor riskerar nu att bli avvisade som följd av detta beslut – en enorm orättvisa. Johansson har sagt att beslutet verkar vara okej. EU har gett Grekland fria händer sedan Evros-händelsen i mars 2020. Det som sker i Grekland passar bra ihop med EU-paktens förslag till gränsprocedurer, snabbspår vid gränsen och fokus på återvändande. Grekland kritiseras nu av framför allt Frankrike, Tyskland och Belgien för secondary movements, och landet gör våld på EUs grundlag. 7-juli-besluet kommer leda till mer smuggling av flyktingar och statslösa, de kommer ta sig på olika Balkanvägar till andra EU-länder. Enligt the Common European Asylum System (CEAS) har erkända flyktingar samma rätt att röra sig i EU som andra EU-medborgare och de kommer också ta sig vidare till andra EU-länder.
Alexandros Konstantinou, Greek Council of Refugees: Grekland outsoursar nu asylprocesserna för 70 % av alla som vill söka asyl. Majoriteten asylsökande kommer påverkas. Syrier erkänns till 95 % i Grekland, somalier till 94 % och afghaner till 66 %. Grekland och EU förvägrar nu människor från dessa länder rätten att söka asyl, och att få den asyl som de flesta skulle få. Hela flyktingbegreppet påverkas när majoriteten av asylsökande förvägras rätten. Sedan har vi praktiken med pushbacks. Den är illegal och den ska ses ihop med beslutet, som innebär att asylansökan ogiltigförklaras. 2016 började Turkiet användas som säkert 3e land för syrier, och det ledde till att syrier systematiskt förnekades att få sina skyddsskäl korrekt utredda här. Så nu kommer sökande från fem nationer erfara detsamma, deras asylskäl blir inte korrekt utredda. Så har vi detta att sedan mars 2020 (när Turkiet misslyckades med att få tiotusentals flyktingar att forcera gränsen till Grekland) tar Turkiet inte tillbaka asylsökande från Grekland. De kommer bli nekade att söka asyl här och kommer bli kvar i Grekland i limbo utan legal status, utan rättigheter, med risk att bli i förvar för lång tid eller bli hemlösa. (Han säger det inte, men syrier som inte fick söka asyl i och med 2016 överklagade beslutet, oftast med framgång – mer om det längre fram från andra paneldeltagare, som hoppas på samma beslut i andra instans nu också.)
Johansson bör se till att asylsökande undersöks på sina skyddsskäl. Det här handlar om livet för människor som söker internationellt skydd.
Varför är Turkiet inte säkert? Vi har brist på information, men ECRE har rapporterat, och EASO hänvisar till ECREs rapportering. Turkiet anser att Iran är säkert för afghaner. Deras asylansökningar blir aldrig utredda på sina meriter. Så de skickas dit, och Iran skickar till Afghanistan. Ett resultat av Greklands beslut den 7 juli blir att de utsätts för refoulment.
Christos Lazaridis, Greek Forum for Refugees: En person kom till vårt kontor och berättade att hon kommer få sin intervju 2025. Jag säger inte att det har varit regel att vänta så länge, men det har förekommit, och de väntar och väntar. Händelserna vid Evros i mars 2020 gav anledning till många ändringar. Vi ser det också på hur det allmänt talas om människor på flykt. Grekland har inte accepterat att vi inte är ett transitland längre utan att vi tar emot människor som ska stanna här. En del vill inte stanna men när jag hör en ung tjej som AB säga att jag ser ingen framtid här, sårar det mig. Jag minns den ekonomiska krisen för tio år sedan och vi som var unga sa att vi har ingen framtid här. Det ska inte vara så, och vi ska inkludera dem i samhället och vi bör se till den lokala kontexten. Vi ska lyssna på dem och se vad de vill, och vi ska inte göra livet svårt för dem.
Asylsökande HC kommer in (hon och hennes barn väntar på familjeåterförening till Tyskland, där mannen finns): Jag är djupt orolig nu för hur det ska bli, kommer vi skickas till Turkiet? Jag har förlorat min tro på UNHCR. Var är säkerheten? Var är skyddet? Turkiet skickar till Iran, Iran skickar till Afghanistan. I Turkiet hade vi också problem med religionen. Jag är 35 år, jag har förlorat mina dokument, jag har förlorat min familj. Vi har inte framtid, vi har inte identitet. Vad gör de med oss flyktingar, de leker med oss. Du ser flyktingar som blir erkända i Grekland. De har ingenting, de är hemlösa, de får inte pengar. Jag har varit här i fem år och människor frågar mig nu varför är du här, varför är du inte i Turkiet. Proceduren är mycket långsam. Min man är i Tyskland, jag och mina barn är här, vi kommer inte till Tyskland. Vad kommer hända oss? Kommer de skicka oss till Turkiet?
Marianna Tzeferakou, Refugee Support Aegean: Det mest har redan sagts och jag kommer upprepa det som har sagts. Beslutet den 7 juli är för att Grekland ska slippa sina skyldigheter, inte för att Turkiet är ett säkert land. Turkiet är inte ett säkert land, inte ett demokratiskt land. Turkiet har invaderat Syrien, och är inte ett trovärdigt land.
Beslutet nu går tillbaka på överenskommelsen 2016. I Turkiet har de från icke-europeiska länder färre rättigheter än de som finns i flyktingkonventionen. Afghaner har inte tillgång till internationellt skydd utan betraktas bara som illegalt inresta. Turkiet har inte fungerande mottagande av asylsökande, och ger inte ett värdigt mottagande. Det är svårt att få information och det är som vi vet inte säkert för civilsamhället att kritisera Erdogans politik. UNHCRs rapportering visar också att de är förhindrade att rapportera om vilken praxis som gäller i Turkiet.
Grekland har hjälp av EASO (EU:s asylbyrå) och procedurerna går mycket fort nu. För afghaner som väntade länge på intervjuer går det nu mycket snabbt. Beslutet om Turkiet som säkert 3e land används inte bara för nyanlända utan också för dem som har kommit tidigare, även före 2016.
Vi är inte informerade om kriterierna bakom beslutet, och logiken för att inte riskera refoulment. Intervjuerna om skyddsskäl gäller nu Turkiet och frågorna är standardiserade och om hur det har varit i Turkiet, inte vad som har hänt i hemlandet. Frågorna har inte att göra med vad de har varit med om, ingenting om deras grad av sårbarhet. Och det finns inte ens besked från Turkiet om de kommer att bli mottagna. De hamnar i limbo här, och i hemlöshet. Fler och fler kommer nu i limbo. Humanitet är inte Greklands syfte och inte heller EUs.
Vi hoppas att domarna i nivå 2, i överklagande kommittéerna, blir modiga och skyddar och försvarar flyktingar och inte ser Turkiet som ett säkert land.
Georgos Dafnis, grekiska UNHCR: Vi har bett grekiska regeringen klargöra på vilka grunder de har beslutat att se Turkiet som ett säkert 3e land, och på vilka grunder de ogiltigförklarar de fem nationaliteternas asylsökansökningar. Och inte fått svar.
Frågor från lyssnarna: Vad kan juridiska aktörer göra? Är omfattande överklaganden på gång?
Marianna Tzeferakou, Refugee Support Aegean: Vi bör göra samma sak som vi gjorde 2016 när avtalet var ett faktum. Men grekiska regeringen nekar att förse oss med grunderna för beslutet. Det som gäller nu är överklagan till överklagandedomstolarna och till internationella domstolar. Vi måste bevisa att Turkiet inte är ett säkert 3e land, och vi behöver papper som bevis. Men det är inte lätt att få dessa bevis om Turkiet på grund av civilsamhällets situation i Turkiet.
Vi behöver också stöd från UNHCR Grekland och UNHCR Turkiet. De avvaktar. Och vi behöver backups från media och civilsamhället.
Frågor från Georgos Christides, Der Spiegel: Frågor om limbo. Vad händer de som får avslag? Bedöms de på sina skyddsskäl gentemot ursprungslandet när Turkiet inte accepterar att ta tillbaka?
Alexandros Konstantinou, GCR: Status för dem med avslag? De har inte rätt att vara i landet. De riskerar sättas i förvar. Vi vet inte vad som kommer att hända för det kommer att handla om tusentals människor. Vi känner till de nya låsta/kontrollerade lägren på öarna, och vi vet att de kommer ha mycket begränsat stöd. Om de blir utredda på sina skyddsskäl gentemot ursprungslandet? Vi har ett exempel från Syrien från mars 2020 (för syrierna kom beslut om Turkiet som säkert 3e land redan i asyllagen 2019). Tvärt emot EU-lag (som står över nationell lag) accepterar inte myndigheterna att de utreds på sina skyddsskäl.
Catherine Wollard, ECRE: Vi arbetar med advokater i Grekland, vi har mycket kontakt. Vi har också försökt få fram på vilka grunder beslutet har fattats. Det här är mycket svårt, och vi måste vänta på domstolsbeslut. Vi försöker påverka politiker också. Limbo innebär djupt lidande. Det innebär att hållas i förvar utan slutdatum. Det innebär att inte ha rättigheter till bostad och pengar, och att vara utsatt för exploatering på den svarta marknaden för att kunna leva. Limbo skapar också spänningar i samhället, extrem utsatthet leder till att högerextrema krafter i samhället växer.
Leftheris Papagiannakis, Hellenic League for Human Rights: Regeringen har satt upp en kommission för att föreslå ”säkra länder”. Den består av akademiker, professorer och presidenten är medlem hos oss, så vi får information. Men den har aldrig träffats, inte heller när det gäller beslutet om Turkiet.
Georgos Dafnis, UNHCR: Vi undersöker situation, vad som sker, och vi arbetar fram preliminära rekommendationer till grekiska regeringen.
Fråga från en 17-årig flicka som vill studera men som har fått avslag och inte får studera: Kan EU göra något?
Lefteris Papagiannakis, Hellenic League for Human Rights: Det är flera saker nu. I Afghanistan försämras läget igen. Men Grekland anser inte att Afghanistan är i krig. Förteckningen om länders säkerhet måste göras om när det gäller Afghanistan. Grekland skickar ut beskedet att vi inte vill att folk ska integreras. Då handlar det både om flyktingar och migranter, som har varit här i 30-40 år. Så är det pushbacks, att de skickar iväg människor som vill söka asyl. De som får stanna ska vi sedan inte ge tillgång till bostäder genom statens försorg eller genom social housing. Vi kommer snart se folk på gatan igen. Framför oss har vi också låsta flyktingläger. Och EU stöder det.
Vi tar samma steg som Ungern, och vi här i panelen kommer ses som nationens förrädare. Vi behöver ändra policy.
Fråga till Christos Lazaridis om att få tid för asylintervjun satt till 2025.
Christos Lazaridis, Greek Forum for Refugees: Nej det är inte regel, hoppas jag. Men 2018 hade vi ett besök på kontoret av en person som hade fått sin intervjutid inte ens 2025 utan 2027. Men det är exceptionellt. Asyl Service säger att vi kommer ha automatiskt snabba avslag och ha examinering om Turkiet, inte om deras flyktingstatus.
Karl Kopp, Pro Asyl: Vi måste byta berättelse och vad vi pratar om. Avslag, limbo, pushbacks och Evros är vad vi hör över hela linjen ju. Vi måste bryta det. Det handlar om flyktingar och de behöver skydd. Allt vi hör berättat är dåligt. Hur ändrar vi det? Det handlar om politik och policy. Kärnan är rätten att söka asyl i Europa och den rätten försvarar vi. Enda lösningen är att ändra politiken, rätten att söka asyl i Europa måste gälla.
Christos Lazaridis, Greek Forum for Refugees: Vi måste lägga fokus på flykting communities, och att ha rätt och att ha skyldigheter. De är inte utan röst, och den ska vi lyssna på. Vi måste ge mer utrymme för flyktingarna i diskussionerna. Deras röster måste höjas i hela Europa. De är här för att bidra. De ser sig som européer. Vi måste ändra i lokala kontexter. Flyktingar måste ta plats i städernas råd och integrationens råd.
HC tillägger att vi ser också att advokaterna och juristerna är för få, de kan inte ta våra fall.
Källa
Refugees excluded in Greece: Designation of Turkey as a “safe third country”
Läs gärna min bok Röster från Aten och Samos – greker om sitt land, EU och människor på flykt (Carlsson bokförlag, 2017). Där intervjuas och berättar 10 företrädare för den grekiska flyktingrörelsen, bland annat Marianna Tseferakou och Efthalia Pappa. Samtalen fördes under våren och sommaren 2016, överenskommelsen EU-Turkiet var ny och flera av personerna i boken kommenterar den och konsekvenserna av den, inte minst Marianna och Efthalia.