Säkert 3e land som grekiska regeringen påstår? Definitivt inte. De lever tillfälligt och med små möjligheter att bygga upp sina liv igen.
De flesta flyktingar i Turkiet är syrier men afghanerna tros bli många fler om de bara lyckas ta sig ut ur Afghanistan och in i Turkiet, som bygger mur till Iran. Situationen i Afghanistan är förtvivlande nu. Det kan bli ett inbördeskrig mellan islamistiska fraktioner där dessa kommer tävla i att visa hårdhet för att inte förlora mark, befarar Svenska Afghanistankommittén i ett Instagramsänt lunchsamtal med biståndsministern nu i slutet av augusti. Civilbefolkningen och inte minst kvinnor och flickor blir de främsta offren. Finns att lyssna på på SAKs webbsida.
EU förbereder för att hindra att en flyktingvåg från Afghanistan når in i unionen. Höga stängsel byggs till och med i Litauen och Polen gentemot Belarus dit flyktingar från bland annat Afghanistan har nått fram. Grannländerna och Turkiet bör ta hand om afghanerna på flykt, menar EU.
Sverige är en del av EU och det berör oss. Det grekiska beslutet om Turkiet som säkert land kan dessutom komma att styra framtiden för flyktingar som har fått uppehållstillstånd i Grekland men ingen hjälp till att leva och försörja sig, och de har rest vidare och sökt asyl i ett annat EU-land. Eller de har irreguljärt tagit sig vidare från Grekland till Tyskland, Sverige och andra EU-stater, sökt asyl och ska tillbaka enligt Dublin. Grekland har ofta svarat nej på att ta tillbaka eftersom mottagnings- och asylsystemet är för överlastat. Då har människorna hamnat i limbo. För en del har tyska migrationsdomstolar beslutat att de får söka asyl i Tyskland.
Men nu är situationen annorlunda i Grekland. Det kommer långt färre flyktingar och det blir plats i systemet när nu beslutet om Turkiet resulterar i att asylansökningar förklaras omöjliga. Besluten kommer i rask takt. Turkiet tar fortfarande inte tillbaka från Grekland, men förväntas göra det efter påverkan från EU och mer finansiering. Frivilligorganisationer befarar att Grekland snart kommer ta tillbaka från andra EU-länder. De befarar också att när tillfälliga grekiska uppehållstillstånd ska förlängas, kommer besluten omprövas eftersom Turkiet anses säkert.
Med långt fler förvarsplatser i de nya mottagningslägren på öarna och i Evrosområdet tror organisationerna att många kommer låsas in i förvar.
Det här berättade advokaten Spyros Rizakos i ett Skypesamtal från Aten för några dagar sedan. Han ledde asyljuristbyrån Aitima tills den tvingades upphöra på grund av regeringens attacker mot frivilligorganisationer. Nu ingår han i ett samarbete med ett antal diasporsamhällen i Grekland, bland annat Afghanska föreningen. Regeringens attacker på frivilligorganisationer med återkommande pålagor i form av höga belopp för än det ena än det andra, när de bara gör sitt jobb, fortsätter. Även flyktingar tvingas betala höga belopp i asylärenden, och nu senast 500 euro per person om de anländer över gränsen (i gummibåt till öarna) utan att kunna visa negativt covidtest.
Spyros R instämmer i att Grekland är pilotprojekt för EU-kommissionens förslag till Ny pakt för migrations och asyl. Trots att den är långt ifrån tagen. (Avgifterna och böterna är dock bara ett grekiskt påhitt.)
Tillbaka till Turkiet kan alltså bli nästa steg för många efter flera år i Grekland och i andra EU-länder. HORRIBELT OCH OMÄNSKLIGT.
Frivilligorganisationer varnar alla nationaliteter för att återvända till Grekland, som ingenting ordnar för dem som skickas tillbaka från andra EU-länder. De hamnar bokstavligen på gatan och utan försörjning. Och det verkar som att Turkiet har gjort på samma sätt med dem som de har tagit tillbaka från EU tidigare.
Hur ångestladdat livet kan bli i Turkiet, berättar Mohammad i sin veckodagbok på Blankspot. Han flydde från Afghanistan med ett tillfälligt arbetsvisum några veckor innan talibanerna tog över. Nu måste han hitta en arbetsgivare som vill anställa honom för att inte klassas som irreguljär migrant och riskera förvar och deportation tillbaka. Men han känner ingen arbetsgivare i Turkiet. Landet vill ha goda relationer med talibanerna, och de många deportationerna från Turkiet till Afghanistan kan komma att fortsätta.
Det finns med andra ord många skäl att sprida vad källorna säger om villkoren för flyktingar i Turkiet, som med pengar från EU hyser världens största flyktingpopulation.
HIAS och Equal Rights Beyond Borders agerande ledde till att jag kan sprida mer information om Turkiet
Det djupt kritiserade grekiska beslutet om Turkiet som säkert 3e land – enligt på engelska ett Joint Ministerial Decision, JMD – gäller asylsökande från Syrien, Afghanistan, Somalia, Pakistan och Bangladesh. Det presenterades kortfattat av regeringen i juni. Greklands många frivilligorganisationer för flyktingars och asylsökandes rättigheter protesterade och begärde fram underlaget. Den grekiska asyllagen säger tydligt att förklarar Grekland ett 3e land för säkert ska det göras med hänsyn till bland annat en rad analyserade fakta om landet i fråga.
Det ska alltså finnas kunskap och analys bakom.
Strax efter att jag publicerade artiklar om det grekiska beslutet här på bloggen fick jag kännedom om ett ”utlåtande” som migrationsministeriet hänvisade de två frivilligorganisationer till. Det var skrivet av migrationsmyndigheten Asyl Service på uppdrag av ministeriet, och till en början hemligt. HIAS och Equal Rights Beyond Borders fick fram texten och skickade ut ett pressmeddelande den 22 juli. Utlåtandet på 84 sidor bifogades.
I HIAS/Equal Rights Beyond Borders pressmeddelande står inledningsvis att regeringen fattade beslutet om Turkiet som säkert 3e land den 7 juni och att asylansökningar från syrier, afghaner, somalier, pakistanier och bangladeshier nu kommer förklaras ogiltiga. Asylintervjuerna kommer gälla de sökandes relation till Turkiet, inte deras asylskäl i sak. Enligt pressmeddelandet anger artikel 86.3 i den grekiska asyllagen 4636/2019 att om en JMD utser ett land som ett ”säkert tredjeland” måste hänsyn tas till information om tredjelands nationella lagstiftning, bilaterala eller multilaterala mellanstatliga avtal eller avtal från tredje land med Europeiska unionen, liksom intern praxis. Informationen måste vara ”aktuell och komma från trovärdiga informationskällor, särskilt från officiella inhemska och utländska diplomatiska källor, EASO, lagstiftningen hos de andra medlemsstaterna när det gäller begreppet säkra tredjeländer, Europarådet och UNHCR”.
Ändå ges ingen analys till att det går att komma fram till att Turkiet är ett säkert tredjeland för de fem nationaliteterna. Innehållet i utlåtandet säger motsatsen.
På uppdrag av sina klienter, vardera en familj från Syrien och en man från Somalia, lämnade de två organisationerna en vecka efter beslutet in en begäran till chefen för Asyl Service att få ta del av utlåtandet. Det förklarades att klienterna var kallade till asylintervju och utlåtandet var nödvändigt för att kunna bestrida att Turkiet skulle vara säkert för dem. Men chefen för Asyl Service avslog med skäl att klienterna inte hade något legitimt intresse att veta varför Turkiet förklarats vara säkert 3e land för sökande av deras nationalitet. (sic!!!!!) HIAS lämnade in en ansökan till på uppdrag av en familj från Afghanistan, vars asylansökan avslagits med skäl att Turkiet är säkert 3e land för dem. Chefen för Asyl Service vägrade igen och hävdade att familjen inte hade något berättigat intresse av att veta yttrandets innehåll. Organisationerna överklagade till allmänne åklagaren i Aten. Svaret blev att klienterna hade intresse av utlåtandet och Asyl Service uppmanades att ge en kopia av dokumentet, som HIAS sedan också kunde publicera.
Regeringens beslut om Turkiet som säkert 3e land för syrier, afghaner, somalier, pakistanier och bangladeshier måste återkallas omedelbart, skriver HIAS/Equal Rights Beyond Borders.
Jag är förbluffad över hur nonchalant sluttexten, sammanfattningen, förhåller sig till lagtexten om hur sådana beslut ska fattas. Utifrån en rad rapporter från internationella och turkiska källor – UNHCR, Europarådets ECHR, ECREs landinformation AIDA, Human Right Whatch, Amnesty International, Freedom House, Mixed Migration Center (MMC), Afghanistan Analysts Network (AAN), Refugees International, turkiska migrationsverket, med flera – ger utlåtandet mycket information om under vilka villkor syrier, afghaner, somalier, pakistanier och bangladeshier på flykt lever i Turkiet. Men analys och förklaring saknas helt, innehållet säger motsatsen till beslutet och utlåtandet svarar illa mot vad grekisk lag säger. Bland källorna saknas för övrigt EASOs landrapport om Turkiet, alltså EUs egen asylbyrås.
Vad har hänt med det grekiska migrationsverket Asyl Service?! Åren kring 2010 fick Grekland mycket hjälp av övriga EU att bygga upp en migrationsmyndighet och lära sig hur asylsökande ska tas om hand och asylansökningar skötas rättssäkert. Hittills hade polisen skött allt, det var nästan omöjligt att komma åt att söka asyl, handläggningen tog många, många år och rättssäkerheten var skral. Jag berättar om det i boken Springa på vatten (2014). Med tanke på utlåtandet behöver kanske Asyl Service lära sig på nytt.
Här följer en sammanfattning av vad källorna säger om syrier och andra flyktingar i Turkiet – tillfälligt skydd, får inte byta region, måste ordna bostad själv
Turkiet har världens största flyktingbefolkning, enligt FN. med 5.7 miljoner som har tillfälligt internationellt skydd. Närmare fyra miljoner är syrier med tillfälligt uppehållstillstånd, varav 70 % är kvinnor och barn. Några hundra tusen har permanent uppehållstillstånd eller turkiskt medbordagarskap. Ungefär 400 000 flyktingar är från Afghanistan (de flesta), Irak, Iran, Somali och andra länder. De har fått tillfälligt skydd eller är registrerade som asylsökande.
Turkiet ger tillfälligt skydd och tillfälligheten pågår tills flyktingarna har hittat ett annat land som tar emot dem eller återvänder till landet de är medborgare i. Få flyktingar med internationellt skydd i Turkiet får turkiskt medborgarskap.
2 % bor i asylförläggning. ECRE menar att detta är en stor brist i det turkiska systemet. Enligt turkisk lag ska asylsökande och de som har fått skyddsstatus ordna sina boenden själva.
Asylsökande och flyktingar som erkänns enligt landets olika flyktingstatus hänvisas till att bo en av anvisad 62 provinser, en ”satellit”. Bl a Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter har uppmärksammat att flyktingar saknar fri rörlighet i Turkiet. Möjligen har syrier lite större rätt att byta provins, jag har inte förstått det.
Reglerna är enligt många källor att de förlora sina rättigheter som till exempel kostnadsfri/subventionerad sjukvård och skola till barnen om de lämnar anvisad ort. Ens asylansökan tas bort. Personer som flyttar eller ges avslag på skyddsansökan ska ändå enligt lagen ha rätt till skola för barnen och basal hälsovård, men i delar av landet gäller det inte.
Enligt Afghanistan Analysts Network (AAN): Syrier klassificeras under beteckningen tillfälligt skydd medan andra nationaliteter ges tillfälligt skydd under andra begrepp. De ges rätt att stanna tillfälligt medan de väntar på att få flytta till ett annat tredje land. Väntan kan ta många år, och de som inte kan hitta ett land villigt att ta emot dem kan bli i Turkiet under en tid utan slut och utan rätt till permanent boende eller andra rättigheter än de som det tillfälliga skyddet ger.
I en studie av Mixed Migration Center svarar 67% av afghanerna att de har problem med boendet och att de har undermåliga boenden, icke adekvat utrustade boenden, brist på värme. (Tänk er själva att många bor i garage!) Många är trångbodda och delar bostad med andra även om det är vanligast bland ensamkommande män och studenter.
UNHCR har en omfattande webbsida om syriers och andra flyktingars skyddsmöjligheter i Turkiet, och hur asylansökningar etc går till. Här beskrivs de formella reglerna som att alla barn i Turkiet har rätt till kostnadsfri skola. Flyktingar kan gå på universitet, men det är inte kostnadsfritt och förutsätter kunskaper i turkiska.
Turkiet har skrivit under flyktingkonventionen 1951, som handlar om flyktingar från Europa, men inte tilläggsprotokollet 1967, som gäller flyktingar från övriga världen. Turkiet ger i stället internationellt skydd under beteckningarna villkorlig flykting och alternativt skydd. Formuleringar från flyktingkonventionen och från EU:s skyddsgrundsdirektiv används för att definiera vad som ger skyddsstatus. Syrier får skydd under begreppet tillfälligt skydd.
Villkorlig flyktingstatus erbjuder varken långvarig integration i Turkiet eller rätt till familjeåterförening. Alternativt skyddsstatus innebär färre rättigheter men rätt till familjeåterförening. (Mer om andra skillnader i rättigheter anges inte i grekiska Asyl Services utlåtande, som ju är det jag utgår från.) Kan dessa skydd inte ges kan uppehållstillstånd ges på ett år av humanitära skäl. De ges för barnets bästa och för partner till turkiska makar som har dött eller som utsatts för våld i hemmet. Statslösa kan ges id-kort för utlänningar men inte uppehållstillstånd (uppfattade jag det rätt?).
Asyl söks hos provinsens migrationsverk, PDMM = Provincial Directorate of Migration Management. Registrering som asylsökande ger laglig grund för att vara i Turkiet och skyddar mot tvångsdeportation.
Den som blir registrerad får ett id-kort, kimlik. Id-kortet ger rättigheter som allmän hälsovård, skola, tillstånd att arbeta, humanitärt stöd, rätt att hyra bostad och formellt skydd mot att placeras i avreseförvar och att tvångsdeporteras. För att ansöka om kimlik måste sökande ha en adress. De flesta verkar ordna det genom att bo hos någon med kimlik. Efter registrering ska en anmäla sig regelbundet hos PDMM och skriva sin signatur. Det är alltså viktigt att registrera sig som asylsökande.
Utan registrering riskerar en att gripas för olaglig inresa, vilket är kriminellt, (om en inte har giltigt visum, visum brukar som vi vet ha begränsad giltighetstid). Enligt lagen ska svar på asylansökan ges inom sex månader och det kan ta längre tid. Avslag på ansökan kan överklagas inom 10, 15, 30 dagar beroende av ärendet. Om reglerna står också i AIDAs landrapport Turkiet 2018 update april 2020.
För många, som för afghaner, tar det ibland mycket lång tid innan registreringen blir bekräftad. Under tiden saknar de giltig id-handling för att vistas i Turkiet.
Enligt UNHCR får syrier tillfälligt skydd även när de saknar id-handlingar från hemlandet.
Omflyttning till annat 3e land – förmodligen som kvotflykting
Omflyttning till ett annat land är i praktiken möjligt för bara ett litet antal och livet med tillfälliga uppehållstillstånd pågår år efter år. ECRE skriver om allvarliga förseningar i möjligheten till omflyttningar som flyktingar från Iran, Irak, Afghanistan och andra länder möter, och som ytterligare försvårats genom coronapandemin. Om somalier och andra: 2015 omflyttades 33 somalier, 2016 66, 2017 34, 2019 6, 2020 3. Medborgare i Demokratiska Kongolesiska Republiken: 2015 11 stycken, 2016 7, 2017 1, 2018 0, 2019 2, 2020 5.
Deportationer
Officiellt skyddas alla syrier mot att skickas tillbaka med tvång. Regeringen förnekar tvångsdeportationer av syrier och säger att många har återvänt frivilligt, officiellt mer än 300 000 på senare år. Men det finns rapporter om syrier som har tvingats tillbaka över gränsen. UNHCR uppger att det har hänt hundratals och rapporterade t ex i augusti 2020 att oregistrerade flyktingar från Syrien skickats tillbaka och transporterades till gränsen till Idlibområdet. Att få fram bevis är svårt men det finns många berättelser bland syrier i Turkiet om tvångsdeportationer. Amnesty International och Human Right Watch har rapporterat liknande.
Tvångsdeportationer av syrier sker ändå inte i den omfattningen som med afghaner och andra nationaliteter. Bara under de senaste åren har hundratusentals afghaner skickats tillbaka med skäl att de är illegala migranter eller att de har fått avslag på sina asylansökningar. Även pakistanier och bangladeshier har skickats tillbaka.
General Direktoratet för Migration och Management (GDMM) rapporterade i november 2019 om drygt 400 000 irreguljära migranter, så skrev också UNHCR, och att 185 000 var afghaner. Omkring 89 000 deporterades det året till sina ursprungsländer, de flesta var från Afghanistan och Pakistan.
Enligt samma rapport från GDMM har myndigheterna brukat ge skydd mot refoulment för alla icke-européer som uppfyller flyktingdefinitionen i FNs flyktingkonvention från 1951. Men erkänner att det har varit några konfirmerade fall av refoulment. Regeringen har gjort ökade ansträngningar att deportera de som den anser har rest in illegalt innan de fick statusen avgjord av turkiska migrationsmyndigheter genom intervjuer (alltså innan de fick sin sak prövad?).
USDOS (amerikanska staten) rapporterar och refererar till uppgifter från DGMM. 450 000 irreguljära migranter deporterades 2019, varav drygt 200 000 var afghaner. Deportationerna pausade sedan på grund av Covid 19 och har sedan fortsatt i mindre omfattning. Tiotusentals deporterades under 2020. Deportationerna har gällt de som kommit illegalt, som inte getts skyddsstatus, och särskilt för icke-syrier. Pakistanier har deporterats i större utsträckning.
Om deportationer av afghaner enligt Afghanistan Analyst Network i december 2020: Deportationerna har ökat genom åren. 2020 stopp i deportationerna genom coronan, men har ändå fortsatt i tusental.
Mixed Migration Center skriver att ensamkommande afghanska män är rädda att gå till myndigheterna för att då bli deporterade. Amnesty International har skrivit att deportationer sker som klara brott mot non-refoulment-principen.
Arbete och försörjning
För tillstånd att arbeta krävs id-kort för utlänningar, kimlik. Men specifikt arbetstillstånd verkar mest användas för mer kvalificerade yrken, söks av arbetsgivaren, är krångligt att söka och kostar pengar.
Många källor anger att majoriteten syrier och andra flyktingar arbetar i informella sektorn, utan arbetstillstånd, utan hållbara anställningar och att en får egentligen bara arbeta i den registrerade satellitstaden. Flera källor skriver att flyktingar är exploaterade som arbetare, även syrier, har illegalt låga löner och arbetar under stora säkerhetsrisker. År efter år, månad efter månad. Barnarbete är utbrett. Arbetslösheten är hög, också bland den turkiska befolkningen. De flesta flyktingar arbetar inom servicesektorn, i byggnadssektorn, textilsektorn, och bara tio procent som utbildade hantverkare eller konstnärer. Arbete i jordbruk och med djurhållning är också vanligt. Exploatering, barnarbete och påtvingade tidiga äktenskap är utmärkande problem bland syrier och andra flyktingar i Turkiet. Under covid-pandemin har majoriteten flyktingar i Turkiet förlorat sina jobb.
Amerikanska USDOS bekräftar vad andra källor säger om arbete. De flesta flyktingar har inte kvalificerat arbete. Arbetslösheten är hög hos både flyktingar och turkiska medborgare, och har ökat under pandemin. Få arbetsgivare anställer flyktingar enligt lagen. Flyktingar exploateras med utsatta och osäkra arbetsförhållanden, olagligt låga löner och att löner inte betalas ut. Detta gäller såväl syrier som flyktingar från andra länder.
Många är beroende av EUs kontantstödprogram. Kontantbidraget på omkring 20 USdollar/månad och familjemedlem ges till syrier och andra flyktingar, riktar sig till de mest sårbara och ska uppmuntra familjer att skicka sina barn i skola i stället för i barnarbete. Flyktingar som inte lyckas registrera sig eller som får vänta länge på id-kortet, har inte det stödet.
Det mesta av Turkiets humanitära aktiviteter fokuserar på den syriska befolkningen. Flyktingar från andra länder lämnas mest att hjälpa sig själva.
Turkiska Röda Korset är viktigt för att distribuera rullstolar, mat, kläder och ge annat stöd till funktionsnedsatta.
Specifikt syrier
Turkar i gemen är emot att syrier får turkiskt medborgarskap. Sedan 2010 har uppskattningsvis 110 000 syrier fått turkiskt medborgarskap och det har varit syrier med speciella kunskaper och professionella kvalifikationer. Majoriteten syrier har inga politiska rättigheter. De tillåts stanna tills de flyttas vidare till ett annat främmande land (förmodligen genom UNHCR) eller återvänder till ursprungslandet.
Turkiska migrationsverket uppger i maj 2021 3.700.000 miljoner syrier med tillfälligt skydd, de flesta i Istanbul, Gaziantiep och Hatay. Andra källor säger att de flesta bor i sydöstra Turkiet, i Istanbul, Bursa, Izmir, Konya, Gaziantiep och Hatay. Omkring 100. 000 syrier har permanent uppehållstillstånd och 93.000 turkiskt medborgarskap.
Om osäkerheten för flyktingar från Syrien
Det finns många rapporter om turkiska statens kamp mot PKK och Gülenrörelsen, som har stämplats som terrorister. Turkiet vägrar se skillnad på PKK och HDP, som fick 11,7 % av rösterna i valet 2019. HDPs medlemmar och ledare förföljs. Tortyr används.
Genevebaserade RULAC (Rule of Law in Armed Conflict Protection of the Geneva Academi of Humanitarian Law and Human Rights) skriver utförligt om att Turkiet för en väpnad konflikt i landet mot Kurdistans Arbetarparti – PKK. Konflikten har utvidgats in i Irak och i Syrien. Turkiet ser YPG i Syrien som en utvidgning av PKK i Turkiet. Turkiet har opererat med marktrupper i norra Syrien för att stödja syriska armégrupper i deras offensiv mot IS, för att begränsa expansionen av YPG och Turkiet har ockuperat delar av norra Syrien. Turkiet vill hindra att en autonom kurdisk region etableras mellan Afrin och Kobane och refererar till rätten att försvara sig. Under strider i Syrien har turkiska soldater dödats och som en följd av det har våld mot syriska flyktingar ökat i Turkiet. Det har förekommit pogromer mot syriska hem och affärer. I juli 2020 slog fyra turkiska män ihjäl en 17-årig syrier på en marknad i Bursa.
Syriers arbete, boende och ökad xenofobi
Mer än 90 % av syrierna bor i urbana områden, och de flesta i fattiga områden och i hus med låg kvalitet. De lever ofta i stora hushåll, med ekonomiska svårigheter, kan bl a ha svårt att hålla värme, och exploateras av sina hyresvärdar. Detta skriver också UNHCR. Observera att nationellt boendeprogram för migranter saknas och att de måste ordna bostad själva.
Majoriteten syrier bor blandad med den turkiska befolkningen. De är registrerade med tillfälligt uppehållstillstånd och har rätt till en rad allmänna tjänster utan kostnader som skola för barnen och hälsovård. Men de kan inte flytta fritt i Turkiet. Lämnar de Turkiet för att resa till t ex EU eller återvänder till Syrien förlorar de sin registrering och sina rättigheter. Kommer de tillbaka har de stora problem.
Amerikanska statliga USDOC tar också upp att syrier är hänvisade till 62 ”satellit” städer. Den service de har rätt till, som skola och sjukvård, gäller där och ges av lokala myndigheter. De måste visa upp sig då och då hos lokal myndighet och de måste ha tillstånd för att resa till andra platser. Syrier kan inte röra sig fritt i Turkiet och deras id-kort anger var de får vistas. Många syrier har tvingats återvända till Syrien. USDOC bekräftar alltså vad andra källor säger.
Enligt några källor har syrier lite större frihet än andra flyktingar att röra sig utanför anvisad satellitstad.
Flera källor tar upp en växande xenofobi i Turkiet. Stora delar av den turkiska allmänheten ser de många syriska flyktingarna som en börda och de anses vara anledningen till sämre social service, prisökningar och ökad arbetslöshet. Fler och fler syrier ser sig som diskriminerade. Det finns en antisyrisk retorik. 4 av 10 syrier berättar i en undersökning om trakasserier, förolämpningar och övergrepp. Officiella Turkiet säger att de lever i harmoni med varandra.
Afghaner
Se ovan mer generellt om flyktingar från såväl Syrien som från andra länder.
Afghaner i Turkiet är ofta i en sårbar situation på grund av svårigheter att registrera sig. Kvinnor är särskilt utsatta när det gäller hälsovård på grund av religiösa och sociala regler. Är de inte registrerade hamnar de lätt i händerna på läkares godtycke.
Enligt ECRE/AIDAs landinformation verkar myndigheterna har satt i system att afghaner lämnas oregistrerade som irreguljära migranter, med undantag för sårbara afghaner.
Mixed Migrant Center (MMC) rapporterar att afghaner har stora svårigheter att få skydd, hälsovård, skola, anställning, boende. De kan inte språket och har svårt att få information om sina rättigheter. Ensamkommande män har speciellt svårt, och anger detsamma som AAN ovan. Både ensamkommande män och familjer har svårt att få id-kortet och måste betala för till exempel sjukvård, vilket är dyrt.
Många afghaner har vårdbehov på grund av händelser i Afghanistan och under flykten, många har diabetes och fysiska och mentala funktionshinder, och lider av trauman. Det är också brist på översättningar och de förstår inte alltid vad som gäller och vad som sägs.
Rapporten Afghan Exodus: Migrants in Turkey left for themselves, 22 dec 2020, från Afghanistan Analysts Network (AAN), är utförlig. Registrering hos turkiska myndigheter är viktig men det kan ta allt från några dagar till flera månader att få sina registreringsdokument, kimlik. Många bor under tiden de väntar på registrering hos någon med kimlik och adress. Utan id-handlingen är vistelsen i Turkiet olaglig. Ensamma män kan möta stora svårigheter att registrera sig som asylsökande och de anses ofta vara illegala migranter utan skyddsskäl. Familjer har lättare att registrera sig men det kan bli lång väntan på att få kimlik, och det går ut över att barnen inte kommer i skola, familjen får inte hälsovård utan att betala för det, får inte ekonomiskt försörjningsbidrag, bränsle till vintermånaderna, och de kan inte komma ifråga för omplacering till andra länder. AAN anger att minst uppemot 200 000 flyktingar från Afghanistan lever i Istanbul och ytterligare många lever i skuggan utan officiella dokument, och överlever knappt.
Om arbete och överlevnad
Liksom andra flyktingar har afghaner sällan formellt arbetstillstånd och reguljära arbeten. Satellitsystemet tvingar många att bo i orter med få arbetstillfällen och utan stödjande nätverk. Icke-syrier får egentligen inte bo i Istanbul, Ankara och Izmir – men många gör det. De kämpar för att klara sig och blir offer för exploatering.
Jobben är tillfälliga, lönerna lägre, de arbetar ofta som daglönare och väntar på platser där arbetsgivare hämtar upp arbetare för dagen, blir ofta lurade på lönen, har sämre säkerhet på arbetsplatsen och långa avstånd till arbetsplatsen. Barnarbete är vanligt. Många överlever genom frivilligorganisationer, lokalsamhället och den egna diasporan.
Somalier, pakistanier och bangladeshier
Asyl Service ger inte mycket information och skriver att det är svårt att hitta.
Många villkor är som för andra som inte är syrier: Villkorlig flyktingstatus och alternativt skyddsstatus, se ovan. Information på UNHCRs webbsida.
En källa från 2017 handlar om 5 kongoleser som deporterades till Turkiet från Grekland enligt EU-Turkiet-överenskommelsen. De kunde inte söka internationellt skydd eftersom de skickats från Europa (!). De som skickas tillbaka till Turkiet sätts oftast i fängelse och har stora svårigheter att få kontakt med advokater därifrån.
Migranter och studenter från afrikanska länder har ökat under senare år. Många kommer med visum, stannar över tiden och blir sedan papperslösa. Uppskattningsvis 1, 5 miljoner afrikaner lever i Turkiet nu. Rasism mot afrikaner förekommer.
Asyl Service berättar i texten om turkiske presidenten Erdogans besök hos Pakistans premiärminister och att de diskuterade diverse samarbeten som utveckling av turism, militär träning m.m. Det refereras också till en artikel i The Sun om papperslösa migranter från Pakistan i Turkiet som arbetar i gatuhandel m. m. i väntan på att ta sig till Europa.
I Edirne finns ett återreseförvar för bangladeshier. Förvaret besöktes av Europarådets delegation 2015 och var i dåligt tillstånd och sektionen för bangladeshier var överbefolkat.
Om några av källorna
Afghanistan Analysts Network (AAN) är en tysk-afghansk organisation. Rapporten Afghan Exodus: Migrants in Turkey left for themselves, 22 dec 2020. www.afghan-analyst.org
European Council of Refugees and Exiles, ECRE. AIDAs landrapporter, t ex den om Turkiet, hittar en genom https://asylumineurope.org
Equal Rights Beyond Borders är en tysk-grekisk organisation för mänskliga rättigheter. Ger juridiskt stöd och bistår juridiskt, stärker mänskliga rättigheter. Kontor i Aten, Berlin, Chios och Kos. www.equal-rights.org
Freedom house, försvarar mänskliga rättigheter, stöttar demokratisk utveckling etc. www.freedomhouse.org
HIAS, grundades i New York för mer än hundra år sedan som the Hebrew Immigrant Aid Society. Verksamheten har vidgats till att ge stöd till flyktingar och asylsökande runtom i världen och försvara deras fundamentala rättigheter så att de kan bygga upp sina liv. HIAS Grekland bildades 2016 och har kontor i Aten och på Lesvos. www.hias.org
Mixed Migration Center (MMC), är en del av och styrs av Danish Refugee Council (DRC), rapporten Destination Unknown: Afghans on the move in Turkey – Middle East Research Report, June 2020. https://mixedmigration.org
Refugees International, startade 1979 med fokus på flyktingar från Vietnam, Cambodja och Laos. Har alarmerat om afghanska flyktingars svårigheter att få id-kort för att få tillgång till lagligt arbete och basservice som hälsovård, boende och skola, dvs en id-handling som är nödvändig för att existera. Rapporten You can´t exist in this place. Lack of of registration denies Afghan refugees protection in Turkey, December 2018. https://reliefweb.int/sites
Refugee Support Aegean etablerades 2017. Fokuserar juridiskt stöd och strategiskt försvar för flyktingar och asylsökande i nationella och internationella domstolar. Personalen består av advokater, socialarbetare, forskare, mediaarbetare, översättare. www.rsaegean.org
Rule of Law in Armed Conflicts Protection of the Geneva Academi of Humanitarian Law and Human Rights (RULAC), www.rulac.org
UNHCR, FNs flyktingbyrå.
USDOS är knutet till amerikanska staten. www.state.gov
Turkiets migrationsmyndighet: På riksnivå GDMM, General Directorate of Migration and Management och regionalt PDMM, Provincial Directorate of Migration Management