SOFIAKYRKAN I PARIS, 9 RUE MÉDÉRIC, I 17e ARRONDISEMENTET hotas av försäljning. Nej, det är inte en skröna, det är allvar.
Sofiaförsamlingen i Paris är Sveriges äldsta utlandsförsamling. På ett kyrkomöte har den nationella svenska kyrkan bestämt att kostnaderna för svenska kyrkan i utlandet måste minska med 50 procent. Svenska kyrkan är rik med bland annat stora markinnehav och mycket skog, men har mindre inkomster från kyrkoskatten eftersom många har lämnat kyrkan. Församlingen i Paris kostar mycket, delvis på grund av kyrkans och församlingshusets renoveringsbehov. I stället tänker sig den nationella svenska kyrkan att församlingen kan hyra lokal i Paris för sin verksamhet.
Församlingsmedlemmarna i Paris är upprörda och förtvivlade, och svenska institutioner i Paris säger att detta skulle Sverige förlora mycket goodwill på eftersom Svenska kyrkan på rue Médéric är känd och viktig i den franska huvudstaden.
Kyrkan och församlingshuset har stort kulturhistoriskt värde men inte tillräckligt stort för att kunna bli förklarat som kulturminne
Den byggdes i början av 1900-talet och invigdes 1913. Arkitekten hette Gustav Adolf Falk. Materialet är typiskt svenskt, rött tegel och granit. Hantverkare kom hit från Sverige.
Bygget finansierades med anslag från svenska staten, försäljning av den tidigare kyrkan, som låg i norra Paris i 18e, i Montmartre, där många svenskar bodde, genom basarinkomster och genom stora donationer.
Att kyrkan är ett viktigt svenskt ansikte i Paris kommer från olika håll i Paris, och Paris är viktigt för Sverige eftersom staden är en av de stora metropolerna i EU, inte minst sedan Storbritannien har lämnat unionen.
Församlingsmedlemmarna är förtvivlade över planerna. Svenska och franska tidningar har gett hotet om försäljning stor uppmärksamhet och svenska kyrkans anseende som kulturförvaltare ifrågasätts.
Kyrkan ligger på kort avstånd från Triumfbågen och på mycket attraktiv mark. En försäljning skulle ge den nationella svenska kyrkan, inte församlingen, mycket pengar och köpare antas snarare bli ett fastighetsbolag som river kyrkan och bygger nytt, än en värdigare köpare. 17es borgmästare förstår kulturvärdet, vill inte ha någon försäljning och har fått byggnaden klassad som ”bevarandevärd”, vilket ger fem års respit medan församlingen och dess vänner på olika håll försöker hitta en lösning. Sveriges ambassad, Svenska kulturinstitutet, svenska företagare i Paris med flera har vittnat om hur viktig den kända tegel- och granitbyggnaden på rue Mederic är kulturellt, socialt och för relationer till andra nationella och internationella verksamheter i Paris. Svenska kyrkans tillsatta utredare föreslår i sin utredning att man försöker hitta andra vägar till att lösa de ekonomiska problemen än att sälja. Utredaren lyfter bland annat fram att kyrkan är att se som en församlingskyrka för svenskarna i Paris och att många har tagit mycket illa vid sig av försäljningshotet. Mer finns att läsa för den som googlar på svenska kyrkan i Paris, och sedan letar sig fram till kyrkorådets ordförandes nyhetsbrev. Där hittar läsaren också en länk till utredningen.
Det brukar sägas att svenska politiker, företagare och ekonomer ligger långt efter sina franska motsvarigheter i att uppskatta och ha kunskaper om kultur, och att kunna diskutera det. I Frankrike kan ”alla” diskutera kultur och det hör till att gå på teater, konserter, opera, konst- och kulturutställningar och dito. Och att kunna diskutera detta. Att den nationella svenska kyrkan inte förstår Sofiakyrkans värde i Paris är följaktligen inte förvånande men djupt tragiskt. Nu är svenska kyrkan friställd från staten men om den nationella svenska kyrkan inte förstår bättre än att se till andra värden än primärt bara pengar, så bör svenska staten – kanske ett samarbete mellan kultur-, närings- och utrikesdepartementen – gripa in och rädda Sofiakyrkan.