länge och här bodde hemlösa killar på flykt från Sudan längre och kortare perioder.
Bland annat Abdoul, som i dag har uppehållstillstånd i Österrike.
Vad som har hänt med
killarna vet jag inte, killen på bild är inte Abdoul.
Jag hoppas det har blivit bra för dem.
Bilderna ingår i mitt fotoarkiv från Aten och Grekland,
och jag plockar fram dem därför att det känns som att Grekland nu är på väg mot samma
nästan hopplösa situation med många hemlösa flyktingar på gatorna, i ödehus och i överfyllda lägenheter. Men motståndet mot människor på flykt och asylrätten generellt är mycket mer utstuderat i dag. Foto författaren november 2011.
Sedan november går det bara att registrera asylansökan längst upp i norr intill gränsen till Turkiet och på de fem öarna utanför Turkiets kust. Det finns nu många oregistrerade flyktingar i framför allt Aten och Thessaloniki. De flesta är nyanlända men här finns också de som inte på över ett ett år har lyckats registrera sig hos Asyl Service. Oregistrerade är papperslösa utan rättigheter och kan placeras i förvar upp till 18 månader.
Regeringen ändrade rutinerna i november för den inledande asylregistreringen, stoppade Skype och annonserade en reform som inte följts upp.
Det är ännu ett uttryck för att den sittande högerregeringen måste bort. Tyvärr finns än så länge inga garantier för att vad som kommer i stället blir bra för människor på flykt. Pushbacks MÅSTE upphöra, människor på flykt måste ha ett drägligt liv oavsett om de har fått uppehållstillstånd, befinner sig i asylprocessen eller ska skickas till Turkiet eller något annat land. Observera att afghaner, syrier, somalier, pakistanier och bangladeshier blir inte bedömda utifrån sina asylskäl utan utifrån om de har skyddsproblem i Turkiet.
2014 införde grekiska migrationsverket Asyl Service rutiner med Skype. För en inledande registrering om att vilja söka asyl skulle sökande ringa ett Skypenummer. Nyordningen fick kritik eftersom kontakten förutsätter tillgång till en kameraförsedd smartphone, internet och digitala kunskaper att ladda ner appen från Asyl Service. Här kunde en också välja något av 18 språk. Genom registreringen fick personen så småningom kallelse till ett av Asyl-Service regionala kontor för personligt möte och registrering. En tid som inte sällan låg långt fram i tiden.
Fördelen med Skype var att varhelst i Grekland en befann sig kunde en registrera sig digitalt och få en tid för personligt besök.
Det var många problem med Skype, bland annat väntetider upp till 14 månader innan en kom till det personliga mötet. Och det är först då den asylsökande har fått id-kort, ett personnummer som ger tillgång till hälsovård, till rätt att arbeta, en plats att bo, månatligt asylbidrag och så vidare. Utan id-kort är risken stor att placeras i förvar vid poliskontroller, och för olagliga pushbacks. Vittnesmålen om utsattheten har blivit otaliga. Utan smartphone har det varit möjlighet att begära personligt möte genom att köa i dagar utanför Asyl Service´s kontor i Aten eller Thessaloniki, eller via e-mail. Men e-mail har oftast lämnats obesvarade om inte begäran kommit från en advokat. Med covid-19-restriktionerna har möjligheterna till personliga möten varit mycket begränsade.
Så många problem
Under flera år har de flesta nyanlända kommit med båt på Egeiska havet till Lesvos, Samos, Chios, Kos och Leros. Det har varit en farlig väg med många drunknade. Problemen på öarna har varit enorma, överbefolkning, humanitär katastrof och långa väntetider på intervjutid. Men de senaste åren med många pushbacks har fler och fler kommit landvägen i norr, och ett mindre antal har kommit direkt till Rhodos och Kreta. 2021 kom 53% av alla nyanlända landvägen, de flesta över Evrosområdet, 2020 38%, 2018 18%. 2015 kom bara 1% landvägen.
2011 när jag började följa människor på flykt i Grekland hade alla jag träffade kommit över landgränsen mot Turkiet i norr, som ju också är yttre gräns för EU. Med hjälp av EU byggde Grekland en kraftig gränsmur här uppe med strålkastare, bevakningspatruller och hundar med mera och resvägen blev i stället Egeiska havet. Det innebär en mycket traumatisk resväg där många har drunknat. Drunknade gjorde människor också i Evrosområdet där en del av gränsen utgör floden Evros, som tog människors liv. Om det här skrev jag i boken Springa på vatten. Transit Grekland. Om flyktingar och migranter i EUs utkant (2014). Den följdes av Röster från Aten och Samos (2017) där grekiska människorättsförsvarare berättar om de många flyktingarna som kom 2015 och 2016, om vad som hände på öarna efter EUs överenskommelse med Turkiet i mars 2016 och om juridik och humanitet.
Rapporten Control and Containment, changes in access to asylum on mainland Greece, Crete and Rhodes av frivilligorganisationen Mobile Info Team (januari 2022) informerar läsaren om Skype och vad som har hänt efter november 2022 när Skype avskaffades för nyregistrering. Nu har det därför blivit nästan omöjligt att registrera sig om en reser in irreguljärt till grekiska fastlandet, Rhodos eller Kreta. Utan registrering kommer en inte vidare i asylprocessen och har varken giltig id för att vara i Grekland eller personnummer för asylsökande, hälsoförsäkring och andra rättigheter. Risken är stor att gripas av polisen och placeras i förvar 18 månader. Rätten att söka asyl blir som ett teoretiskt påfund utan praktisk tillämpning för dem som kommer landvägen till Grekland.
Så här var det i november 2021 beskriver rapporten: Först kom ett cirkulär från asyl- och migrationsdepartementet om att hädanefter skulle inledande registrering ske vid mottagnings- och identifkationscentren på Samos, Chios, Lesvos, Leros, Kos och Orestiada. Fylakio/Orestiada ligger i Evrosområdet intill gränsen till Turkiet och är det enda på fastlandet. Det är litet med plats för knappt 300 asylsökande och polishäktet i närheten har använts flitigt. Men flyktingar ska inte placeras i häkte.
Underförstått skulle alltså de flesta ta sig till öarna i Egeiska havet, där invånarna sedan 2016 har bönat och bett och krävt att regeringen ska flytta över flyktingarna till fastlandet. Migrationsministern har upprepat många gånger att antalet asylsökande på öarna skulle minska och att detta har haft högsta prioritet för regeringen. Att det också har blivit så har fått många uppskattande ord från EU-kommissionen och EU-politiker – metoderna har däremot inte ifrågasatts av andra än några medlemmar i EU-parlamentet, jag har skrivit om det i tidigare artiklar. Men nu skulle alltså öarna ta emot nyanlända från hela Grekland. Det blev genast starka protester i parlamentet och ett gemensamt fördömande uttalande från Syrisas ledamöter. I samma veva kom besked att Skype inte ska användas för nyregistreringar utan bara för tilläggsansökningar/nya skäl (kostar efter beslut i somras tusen kronor).
Snabbt kom ett korrigerande cirkulär att bara de som reser in över Egeiska havet ska registreras på de fem öarna. Övriga ska registreras på fastlandet. Men var? Efter några dagar meddelades att det ska ske på en plats i norra Grekland och en i södra.
I söder finns ingenting, och fortfarande ingenting. I norr finns bara nämnda Fylakio/Orestiada intill turkiska gränsen.
Rapporten från Mobile Info Team diskuterar Fylakio/Orestiada och att människor som söker skydd känner till riskerna med att vistas i grekiska gränsområden på grund av pushbacks. De tar sig därifrån längre in i landet snarast möjligt – en del försöker direkt ta sig vidare till Albanien eller Norra Makedonien för att resa vidare till EU. Den vägen är oerhört svår och många fastnar länge i Bosnien-Herzegovina och i Serbien. Målet är att komma in i EU genom Kroatien, som genomför omfattande pushbacks, lika olagliga, förbjudna och fördömliga som grekiska pushbacks. Att ta sig tillbaka till Orestiada för att registrera sig är farligt. Utan att ha blivit registrerade och ha haft sitt första personliga möte – som de kan få vänta länge på – är de olagligt i Grekland. Har de kommit till Rhodos eller Kreta är det över tusen kilometer till Orestiada.
Också före omläggningen i november 2021 fanns många på fastlandet som inte hade lyckats registrera sig. Greek Council for Refugees skriver i den aktuella rapporten Homeless and Hopeless att de har blivit kontaktade av omkring tusen personer och att siffran förmodligen är mycket högre.
För några dagar sedan, alltså sista veckan i januari 2022, skrev Efimerida ton Syntakton/efsyn.gr om rapporten från Mobile Info Team och om att det inte går att anmäla en asylansökan. Snabbt kom ett svar från asyl- och migrationsdepartementet om att uppgifterna var felaktiga och att sedan november till mitten av januari hade 3 300 nya asylansökningar tagits emot. Tidningen svarade beskt att det inte är första gången som ledningen för departementet använder uppgifter och statistik som det passar dem bäst, och som skapar förvirring och som mörkar verkligheten. Uppgifterna hade kontrollerats av tidningen. De gällde tre speciella kategorier nyregistrerade på fastlandet och på öarna i Egeiska havet med de fem lägren: ensamkommande minderåriga, som hållits i förvar av olika skäl bland annat av polisen, människor som hade rest in genom Schengen och sköra grupper. Men, skrev reportern, ensamkommande minderåriga och de som kommer via Schengen är uttryckligen undantagna i cirkuläret från att inte få registrera sig. Vad gäller sköra grupper är det mycket positivt att de fortsatt har tillgång till nyregistreringsprocessen hos Asyl Service, fortsatte reportern, men det framgår inte av cirkuläret. Alla andra som kommer landvägen, tillade han, har fortfarande bara mottagningscentret längst uppe i Evrosområdet eller de fem på öarna att vända sig till.
De som inte har ett stödjande nätverk lever hemlösa på gatorna i framför allt Aten och Thessaloniki. Rapporten från Mobile Info Team nämner några människor som organisationen är i kontakt med sedan slutet av november och som vill men inte kan söka om asyl: En man som kom till Grekland för två år sedan, som ringde Asyl Service i månader på Skype utan att komma fram och som till slut fick hjälp av en advokat, som lyckades få tid för ett personligt möte för honom till slutet av november. Mötet avbokades av Asyl Service utan förklaring och utan att han fick en annan tid. En utblottad småbarnsfamilj i Aten som är hänvisad till att sova på gatorna och där kvinnan är gravid. En ung man som sover på gatorna i Thessaloniki och inte kan få sitt brutna ben opererat eftersom han inte har hälsoförsäkringen. I en annan barnfamilj som lever på gatan är pappan svårt traumatiserad av tortyr i Afghanistan och från deras flykt till Europa, och får ingen hjälp.
För tio år sedan kunde en söka asyl enbart hos den grekiska utlänningspolisen, Petrou Ralli en bit från Atens centrum, och härutanför köade människor hela natten för få söka asyl, och bara ett fåtal släpptes in för det. Genom Greek Council for Refugees var det möjligt att komma in via en genväg för den som var synnerligen och speciellt utsatt. Jag skriver om det i boken Springa på vatten (2014).
Referenser
Greek Council for Refugees m. fl: Homeless and Hopeless. Januari 2022. www.gcr.gr/en/news/press-releases-announcement
Mobile Info Team: Control and Containment, changes in access to asylum on mainland Greece, Crete and Rhodes (januari 2022). www.mobileinfoteam.org
Efsyn.gr
UNHCR Greece Press Review
Rosengren, Annette: Springa på vatten. Transit Grekland. Om flyktingar och migranter i EUs utkant (Carlsson Bokförlag, 2014).
” ” Röster från Aten och Samos. Greker om sitt land, EU och människor på flykt. (Carlsson Bokförlag, 2017)