Afghanistan, måste fly efter hot från talibaner, som vid den här tiden redan hade många lokala skuggregeringar. Brodern lider av mentala funktionsnedsättningar och behöver systern.
Elaionas var nytt vid den här tiden. Systern blev snart omplacerad till England och efter
månader av väntan fick han följa efter. Bostäderna i den nya mottagningslägret på
Samos är av samma slag, men hela lägret är inhägnat i dubbla rader och
säkerhetsåtgärderna gör att lägret är som ett fängelse. De intagna är inte brottslingar utan asylsökande. Foto författaren 2016 samt nu av en webbsida från efsyn.gr
Grekiska frivilligorganisationer kämpar för att få EU-kommissionen att ingripa. En aktuell begäran från 27 organisationer om att stoppa att Grekland SYSTEMATISKT inte följer Asylprocedursdirektivets artikel 38 (2) och nekar asylansökningar från tusentals människor med hänvisning till att Turkiet, som sedan två år inte tar tillbaka några, är säkert 3e land.
Att pushbacks sker SYSTEMATISKT återkommer nu hos många organisationer. Gör ert jobb och ingrip mot Grekland och andra länder, ungefär så sa vår EU-parlamentariker Malin Björk till EU-kommissionen under en debatt i EU-parlamentet den 6 april. Mer om debatten i artikeln.
Här också om att Grekland välkomnar ukrainarna (det är bra!), att migrationsministern enligt känd extremhögerretorik talar om ”äkta” och ”oäkta” flyktingar, om skrämmande följder av brutala pushbacks av flyktingar som fryser ihjäl, om de låsta lägren som blir fler, och om en inhemsk statlig undersökning som kommer fram till att bevis saknas att grekisk kustbevakning och Frontex skulle vara inblandade i pushbacks.
På internationella kvinnodagen den 8 mars 2022 skickade 27 civilsamhällesorganisationer verksamma inom området asyl och migration i Grekland ett öppet brev till EU-kommissionären Ylva Johansson om att Grekland systematiskt inte följer EU:s Asylprocedursdirektiv när de nekas söka asyl med hänvisning till att de har vistats i säkert 3e land – Turkiet. Artikel 38(4) i direktivet rör när det tredje landet inte tillåter den sökande att komma in på sitt territorium. Då ska medlemsstaten följa direktivets grundprinciper och garantier och själv säkra att personen ges tillgång till asylproceduren och bedöms enligt sina skyddsskäl. Detta är enligt brevet också infört i grekisk lag.
Brevet ger detaljer. Turkiet har inte tagit tillbaka några sedan mars 2020 men Grekland fortsätter systematiskt att använda säkert 3e land-konceptet, nu utökat med ett regeringsbeslut 2021, som gäller flyktingar från fem nationaliteter – Syrien, Afghanistan, Somalia, Pakistan och Bangladesh, dvs majoriteten av alla skyddssökande. De får order att söka asyl i Turkiet och återvända dit, vilket inte går. 6.424 asylansökningar avfärdades under 2021 som omöjliga att göra med hänvisning till säkert 3e land-konceptet – mer än dubbelt fler än året innan.
Tvärtemot Genevekonventionen och Asylprocedursdirektivet får de aldrig sina sakskäl undersökta, fortsätter brevet, och de hamnar i juridiskt limbo och får inte bostad, mat eller hälsovård. EU-kommissionen har fått åtminstone tre skrivelser från EU-parlamentet om att Grekland inte följder artikel 38(4) i Asylprocedursdirektivet, flera brev från intressenter samt direkta klagomål från utsatta sökande. Kommissionens dialog med grekiska myndigheter har inte lett till att Grekland har rättat sig efter EU-lag. I stället har det blivit ännu sämre (flera regeringsbeslut under 2021 nämns), bland annat en avgift på 100 euro (1 300 Skr ca) per person för att lämna in en överklagan eller tilläggsansökan.
Mot slutet av brevet: Vi kräver därför igen att EU-kommissionen vidtar nödvändiga åtgärder mot Grekland. En effektiv anpassning till Asylprocedursdirektivet artikel 38(4) måste säkras så att asylsökande får sina sakskäl undersökta och att de får juridiskt status och adekvata mottagningsförhållande. Att CEAS (Common European Asylum System, som är den nu gällande samordningen) måste fås att fungera i Grekland, att det säkras och att systematisk icke-anpassning förhindras.
Ungefär så.
Bland undertecknande 27 organisationer finns Action for Women, Arsis – Association for the social support for yourth, Danish Refugee Council, Equal Rights Beyound Borders, Greek Council for Refugees, HIAS Greece, Human Rights360, International Rescue Committee, Lesvos Solidarity, Metadrasi, Safe Passage International, Terre des hommes Hellas, ytterligare organisationer för specifikt juridiskt stöd och många andra. (Se www.gcr.gr/en/news/press-releases-announcements).
Ukraina
En månad efter att Ryssland startade kriget i Ukraina hade omkring 15 000 flyktingar från Ukraina kommit till Grekland. De har välkomnats från första början av regeringen och den grekiska allmänheten. Grekisk xenofobi har inte visat upp sig . Så borde alla flyktingar tas emot. Men för att de ska få plats flyttas andra asylsökande, vilket bl a drabbar skolbarnen.
Grekland kommer följa EUs massflyktsdirektiv, som nu används för första gången i EU och som ger ukrainska flyktingar många fördelar framför människor från andra länder som söker skydd. Orättvisa är inbyggt från början. Grekiska UNHCR och många andra hoppas att välkomnandet av ukrainarna ska leda till större förståelse för vad det innebär att vara flykting och att villkoren för dem som säker skydd förbättras.
Ukrainarna passerar in vid två gränspassager från Bulgarien och tas väl emot. Snabbt genomförde Grekland ett antal räddningsaktioner in i Ukraina för att hjälpa grekiska medborgare och grekisk beskickningspersonal. Cirka 25 000 grekiska medborgare har tills nyligen levt i Ukraina, vilket inte förvånar eftersom greker finns som diasporabefolkningar i i stort sett hela världen. Många ukrainare arbetar i Grekland.
Till en början sökte de flesta ukrainare sig till släktingar och vänner i Grekland. Grekiska myndigheter har ändå varit snabba med att förbereda med tillfälliga mottagningsboenden ganska nära gränsstationerna och mer permanenta boenden längre in i landet. I ett tidigt steg fick Grekland fram 30 000 platser färdiga att ta emot ukrainare, oftast containerboenden. Föredömligt kan man nog säga. Det har kunnat ske genom färre asylsökande kommer till Grekland (drygt 8 tusen 2021 jämfört med 72 000 2919). Att många flyktingar har lämnat landet när de har fått uppehållstillstånd påverkar säkert. På tre år har 88 flyktinganläggningar stängts och nu finns 33 kvar. Flyktingar i läger som förbereds för ukrainare tvingats flytta. Regeringen har sagt att ukrainarna ska inte bo ihop med andra flyktingar. Grekland har också snabbt inrättat en online plattform för registrering och ett callcenter för ukrainska flyktingar och för greker som vill erbjuda bostäder och annan hjälp.
Ett läger som planeras stänga nu i maj är Elaionas i Atens utkant. Hit kommer man enkelt med buss från en gata bakom Omoniaplatsen, jag var där 2016 och hälsade på ett syskonpar från Afghanistan. De som bor där ska flyttas, kanske till Schisto som ligger längre bort från Aten. Vad som händer med skolgången för de över 300 barnen som går i skola verkade ingen har tänkt på, eller struntat i. Många boende blir antagligen hemlösa, framför allt flyktingar med uppehållstillstånd. Om omänskliga svårigheter publicerade Refugee Support Aegean och Pro Asyl en rapport den 30 mars. Rapporten hade fokus på vad som händer människor om EU-länderna tvingar tillbaka till Grekland.
Elaionas läggs alltså snart ner. Det lyckosamma ESTIA-projektet, finansierat av EU, med lägenheterna för särskilt utsatta flyktingar runtom i landet ska avvecklas under 2022. Flera kommuner har protesterat eftersom ESTIA med sin boendeservice har gynnat lokalsamhällen och asylsökandes integrering. De borde vara kvar nu om inte annat så för ukrainarna, har kommunala ledare menat. Hittills har de fått nobben.
Ministern om ”äkta” och ”oäkta” flyktingar och om EU:s nya pakt för asyl och migration, den som EU-kommissionen lagt fram i syfte att ersätta nuvarande CEAS
Migrationsministern Notis Mitarakis har sett EU-staternas stöd till ukrainarna som ett uttryck för att länderna äntligen ser behovet av solidaritet mellan medlemsstaterna om att ta emot flyktingar. Han menar att nu kan förhoppningsvis den nya pakten om migration och asyl gå igenom. I diskussionerna om pakten har Grekland hela tiden krävt solidarisk fördelning av alla flyktingar inom EUs medlemsstater, vilket Ungern och andra länder sagt nej till.
Migrationsministern har talat om ”äkta” och ”oäkta” flyktingar. De som kommer från Ukraina är äkta flyktingar eftersom de kommer från ett grannland till EU och gränsar till fyra EU-medlemsstater. De som når Grekland via Turkiet däremot har redan passerat länder där de kan söka asyl och få skydd. Argumentationen är som hos våra svenska Sverigedemokrater. Ingen av dem säger något om afghanska flyktingars utsatthet i Iran, eller syriers, afghaners och irakiers i Turkiet. EU-Turkiet-överenskommelsen innebär inte varaktig trygghet och framtid. Ingen nämner heller Turkiets deportationer till Afghanistan, Syrien och Irak. Jag har skrivit om det här i bloggen tidigare.
Grekiska UNHCR bemötte migrationsministerns argument med att lyfta fram FNs flyktingkonvention/Genevekonventionen från 1951 och grundläggande regler om flyktingars rättigheter och staters skyldigheter. Ingenting står om att en flykting ska söka skydd i närmaste land eller i första land hen kommer till.
Skydd till ukrainarna blev snabbt beslutat genom att EU för första gången använder sig av unionens massflyktsdirektiv. Inte sedan andra världskriget har så många flytt på så kort tid – inte under flyktinginvandringen 2015-16, och inte under krigen i forna Jugoslavien när massdirektivet dessutom inte fanns. Ukrainarna får nu uppehållstillstånd i ett första år fram till 4 mars 2023, sedan i ett år till, och i ännu ett år. Vad som händer efter tre års uppehållstillstånd är ett frågetecken. Genom massflyktsdirektivet omfattas ukrainarna av rätt till skola, bostad, viss hälsovård, rätt att arbeta, en mindre summa i månadsbidrag. De kan alltid söka asyl enligt EUs regler för asyl.
Mer detaljer om pushbacks och hur de dödar
Samtidigt som Grekland välkomnar ukrainarna fortsätter grekiska statens kamp mot andra flyktingar. I mars drunknade en 4-årig pojke i samband med en pushback. I början av januari frös 19 män ihjäl efter en pushback. Det här i Evros-regionen. I Egeiska havet fortsätter pushbacks, möjligen i mindre omfattning eftersom färre kommer över havet.
Precis som tidigare tvingas flyktingar tillbaka till transitlandet Turkiet genom olagliga pushbacks av grekisk kustbevakning, grekisk milis och med stöd av EUs gränsbevakningsstyrka Frontex. Att bevisa pushbacks är svårt, bland annat för att grekiska myndigheter förstör sina egna dokument och tar ifrån offren deras telefoner. Bevisen är ändå många.
Varje land har enligt internationell lag rätt att skydda sina gränser. Men de måste också släppa in asylsökande. Försvaret av gränsen till Turkiet är också EUs yttre gräns, och turkiska dissidenter som vill söka skydd i EU tvingas tillbaka tillsammans med alla andra utan att ha fått söka asyl. Senast i slutet av mars 2022 rapporterade Sverigebaserade (i Kista) Stockholm Center for Freedom om pushbacks av turkiska militärer och statstjänstemän, som sedan placerats i turkiska fängelser – där flera redan hade suttit.
Pushbacks är förbjudet i internationellt lag. Grundförbudet för stater att skicka någon tillbaka till ett land där hen riskerar att bli dödad eller utsatt för förnedrande behandling finns i artikel 33 Genevekonventionen. Härav principen om nonrefoulment.
Genom åren har det kommit många redogörelser för pushbacks i Grekland – med och utan bildmaterial. Grekland förnekar ihärdigt. När turkiska myndigheter hänvisar till utförliga intervjuer med ”pushbackade” svarar Grekland med att Turkiet ljuger. När människor dör på Medelhavet är det Turkiets fel, eftersom den inte hindra människorna att försöka ta sig vidare, vilket de ska enligt EU-Turkiet-överenskommelsen från mars 2016.
Människor har dött, människor har frusit ihjäl, människor har blivit traumatiserade, människor har förnedrats, människor har, om de inte redan har gjort det, förlorat tron på att de har rättigheter och värde. Små och större grupper har placerats på små öar i Evrosfloden utan mat och vatten och ofta fråntagna dokument, pengar, telefoner, kläder och skor. I bästa fall har någon lyckats gömma en telefon och kontakta en grekisk organisation, som i sin tur har slagit larm. Tidigt i februari hittade turkisk säkerhetspolis på en liten holme i Evrosfloder mindre än en mil från grekiska gränsen kropparna efter 19 flyktingar/migranter som efter pushbacks frusit ihjäl. De flesta identifierades senare som somalier och bangladeshier. De ihjälfrusna väckte stor uppmärksamhet om än inte i Sverige, och ledde till stora demonstrationer i Aten vid flera tillfällen. EU-kommissionären Ylva Johansson informerades, och sägs ha blivit chockad, och satt just då i möte med bl a grekiske migrationsministern. En turkisk människorättsadvokat i Edirne, som är närmaste större turkiska stad i Evrosområdet, började snabbt förbereda en anmälan till Europadomstolen för mänskliga rättigheter om de många pushbacks och om just denna när 19 män frös ihjäl. Migrationsministern fortsätter att säga att grekiska pushbacks är påhittat från Turkiet liksom att de 19 döda ens skulle ha varit i Grekland.
Sedan 2020 har det varit många anmälningar/överklaganden till Europadomstolen om pushbacks – de har förekommit i många år men har ökat från 2020. Inget av detta har än så länge behandlats i domstolen, som är överlastad med ärenden och tar många år på sig innan det blir en dom. Att pushbacks nu sker systematiskt ledde också till att grekiska Helsingforskommittén nyligen skickade en omfattande klagan till Greklands högst domstol, baserad på ett stort antal intervjuer med offer för pushbacks.
I mitten på mars räddades ett trettiotal syrier i sista stund till livet efter att i fyra dagar ha varit placerade på en liten ö i Eurosfloden efter en pushback. Gruppen höll då på att frysa ihjäl. En 4-årig pojke hade drunknat. Han föll i vattnet när grekisk milis med masker för ansiktet var upptagna med att misshandla flyktingarna. Pojkens höggravida och blödande mamma hade fått gå i land. En av de manliga flyktingarna försökte förgäves rädda pojken. Någon av dem lyckades nå grekisk Human Rights360, som kontaktade Europadomstolen. Domstolen agerade nu snabbt och beordrade grekiska myndigheter att omedelbart och före ett visst klockslag ha tagit hand om flyktingarna, gett dem mat, kläder och värme, sett till att de fick söka asyl, och rapporterat tillbaka till domstolen. Innan räddningen verkligen genomfördes hade polisen klagat och meddelat hjälporganisationen att de inte hittade gruppen. Enligt organisationen var det ingen svårighet att hitta gruppen och polisen hade fått noga direktiv – att problemet uppstod visade i stället på polisens ovilja.
Sista dagen i mars skriver Efimerida ton Syntakton/Efsyn.gr att i två dagar nar nu 34 flyktingar varit strandade på en liten ö i Evros. I gruppen finns små barn, kvinnor och en gammal man. Alarm Phone är den som rapporterar till media, och att gruppen är svårt utsatt i kylan, saknar mat och att två av barnen är illa däran. Grekisk polis/eller kustbevakning har meddelat Alarm Phone att de ska föra människorna till Grekland. Gruppen räddas men är oroliga för om de ändå kommer skickas tillbaka till Turkiet – vilket naturligtvis är olagligt.
Bland annat EU-parlamentet har krävt en oberoende utredning om de grekiska pushbacken och Frontex inblandning i detta.
Greklands regering har motsatt sig utredningar och presenterar i mars en inhemsk utredning. Den kommer fram till att det saknas bevis för att grekisk kustbevakningen skulle vara inblandad. Chefen för EUs bedrägerikontor OLAF svarade omedelbart – rasande tror jag – att han kan utan problem plocka fram många bevis.
Greek National Transparency Authority gjorde utredningen och kom fram att det inte finns några bevis som stöder att grekiska kustbevakningen är inblandad i olagliga pushbacks av asylsökande. Regeringens talesperson sammanfattade med att undersökningen visar att landet för en ”strict but fair migration policy” med respekt för grekisk lag och internationell lag (efsyn.se, infomigrants.net m fl media 30 mars 2022). Ville Itälä, chef för EUs bedrägerikontor OLAF, kommenterade att det finns mer än tillräckligt av bevis för att Grekland och unionens gränspatrullerande styrka Frontex trots förnekanden har tvingat tillbaka flyktingar och migranter. OLAF publicerar snart en omfattande rapport om hur Frontex har gjort våld mot EUs lagar och regler, än så länge hemlig men muntligen presenterad för medlemmar i EU-parlamentet (thenationalherald.com).
DEBATT I EU-PARLAMENTET DEN 6 APRIL ”Brott mot asylrätten och mot nonrefoulment i EUs medlemsstater” (2022/2588 (RSP)
Parlamentets LIBE-kommitté hade skickat en delegation till Grekland i oktober 2021 och till Lettland och Litauen i mars 2022 om detta.
Debatten pågick i drygt en timme med korta, starka inlägg på ca en minut vardera från omkring 25 ledamöter, de följde en talarlista. Att EU nu har två olika standards för människor på flykt, en för ukrainare, som välkomnas av alla medlemsstater, och en för alla andra, som ofta är syrier, afghaner, somalier m. fl. som inte ens får möjlighet att söka asyl, återkom gång på gång. Det ska vara samma för alla, och alla ska ha rätt till en oberoende asylprocess. Sa de flesta. Mest bestämd och väl medveten om att parlamentet är överordnat kommissionen var vår svenska Malin Björk: ”Vi kan inte ha pushbacks och människor som fryser till döds och brutaliteterna vid gränsen. Kommissionen vet om det. Varför händer inget. Varför finansierar du (riktat till närvarande kommissionär) fängelser för människor som söker asyl. Vi ska ge skydd i Grekland och i EU. Ni måste göra ert jobb nu.”
Närvarande EU-kommissionär var inte Ylva Johansson utan för mig obekanta Helena Dalli. Hon inledde och avslutade, och betonade asylrätten, principen om nonrefoulment, att EUs yttregränser ska skyddas men att grundläggande mänskliga rättigheter måste följas samt att kommissionen kommer att analysera Greklands rapport om pushbacks och ”sedan får vi se hur vi går vidare”.
Att medlemsstaterna hindrar flyktingar från Afghanistan, Syrien och andra länder att söka asyl samtidigt som flyktingarna från Ukraina välkomnas kritiserades skarpt av framför allt miljöpartister, vänsterpartister, socialdemokrater och liberaler. Några, extremhöger tror jag, sa att ukrainska flyktingar ska inte blandas ihop med andra flyktingar. Debatten var inte välbesökt, men ett par parlamentariker som jag vet håller sig informerade om hur människor på flykt bemöts i bland annat Grekland, deltog – Tineke Strik och Cornelia Ernst. Debatten visade att det finns många fler. I parlamentet finns också andra som kämpar för asylrätten och som har kontakter med frivilligorganisationer i inte minst Grekland, men de deltog inte den här gången.
Så här lät det: ”Jag är oerhört imponerad av stödet till ukrainarna, men bara några mil bort vid gränsen till Belarus vägrar Polen släppa in andra flyktingar. På många håll i unionen gäller inte rätten att söka asyl. I Grekland har pushbacks blivit systematiserat. Vi kan inte ha olika regler, vi måste visa alla flyktingar samma respekt.” ”Människor avvisas vid gränsen, men de har rätt att söka asyl och att få en oberoende asylprocess. Det får inte vara sa att de avvisas, vi behöver en oberoende kontrollmekanism.” ”En del här vill inte tala om pushbacks, jag vill det, och jag vill lyfta fram människornas fruktan. De pushas tillbaka, de har inte livvästar, de har inte dricksvatten. De är rädda. Vi behöver ett oberoende undersökningsorgan, som undersöker detta. Det här systemet måste upphöra.” ”För ukrainare är dörren öppen, men inte för afghaner och syrier. Kommissionen måste försäkra allas rätt att söka asyl. Vi måste ta in dem och låta dem söka asyl.” ”Vi måste ha samma skydd för alla flyktingar.” ”Jag var i Grekland. Turkiet tar inte tillbaka dem. Ändå säger Grekland att ni får inte söka asyl här, ni ska tillbaka till Turkiet. De får inte boende eller mat. Ändå fortsätter Grekland. Vi måste stoppa detta.” ”Jag pratade med en taxichaufför, han åker in i Ukraina och hämtar ukrainare. Hur kan vi samtidigt ha att andra människor dör när de vill söka asyl. Vi måste ha säkra legala vägar in i EU och rörelsefrihet mellan EU-länderna.” ”Det måste vara lika lagar. Vi måste följa Genevekonventionen.” ”Pushbacks är vanliga och sker systematiskt. Polen visar solidaritet med ukrainarna och samtidigt några mil bort pushar Polen tillbaka folk över gränsen till Belarus. Vi måste ha samma rätt för alla flyktingar. Vi kan inte ha yttre gränser om styrs av olaglighet.” ”Det kommer millioner från Ukraina och vi välkomnar dem. Men samtidigt vid andra gränser hindras flyktingar från att komma in. Det blir brott mot principen mot nonrefoulment för vi vet inte vad de skickas tillbaka till.” ”Alla som söker asyl måste bli processade. Det är aldrig rätt att avvisa den som flyr. Det finns skäl till att människor flyr. Vi borde veta det. Men minnet är så kort. Historien kommer döma oss om vi glömmer humaniteten.” ”Pushbacks sker systematiskt i Grekland. UNHCR och många NGOs har lyft det. Det sker i Polen också vid gräsen till Belarus. Men kommissionen har inte gjort någonting mot medlemsstaterna. Var snäll och öppna ögonen.”
Bland ifrågasättarna: ”Polen har tagit emot så många ukrainare. EU ger pengar till Turkiet för att de tar emot flyktingar. Men vi (Polen) har inte fått något sådant.” ”20 000 har kommit till Tyskland. Vi vet inget om dem. Har vi inte lärt oss något sedan 2015.” ”Blanda inte ihop flyktingarna från Ukraina med illegala migranter. Ukrainarna kommer från krig och de har sina dokument (id, pass). De som kommer till Kroatien och Grekland vet vi inte vilka de är.” ”Vi hjälper visst flyktingar, men vi hjälper inte migranter. Vi får inte blanda ihop dessa grupper” (MEP från Ungern). ”Om du inte tillåter människor att söka asyl hur kan du då skilja på dem som har skäl att söka asyl och de som inte har det?” (ställt till ungerske MEPen i ett så kallat blue card inlägg).
Ungefär samtidigt kom Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter med ett uttalande och rekommendationer om att ”omfattningen och normaliseringen av pushbacks vid Europas gränser kräver omedelbart och bestämt agerande från regeringar och parlamentariker”. Human Right Watch publicerade en omfattande rapport om pushbacks vid gränsen till Turkiet i Evrosområdet. Grekisk polis griper och sätter i förvar asylsökande, tar många gånger kläderna ifrån dem och stjäl deras pengar, mobiltelefoner och andra ägodelar, och lämnar sedan över dem till maskerade män, som tvingar dem i små båtar, för dem till flodens mitt och tvingar dem sedan att vada i vattnet till turkiska sidan.
Min kommentar: Det är obegripligt att inte EU-kommissionen ingriper. Jag säger som Malin Björk, ”gör ert jobb”. Ungern har fördömts mycket starkt för sitt agerande mot människor på flykt och fått ta konsekvenser av det, men Grekland får hållas, och hyllas dessutom av kommissionen och EU-politiker. Även om kommissionärer håller med om att pushbacks är strängt förbjudet blir det aldrig mer än att detta sägs, och att det måste undersökas. I samma andetag sägs alltid att Grekland har varit mycket bra med att minska antalet nya asylsökande och att processa ärenden. Men inget sägs om hur detta har skett. Aldrig kritik utan att landet i samma andetag får beröm. Är det exit Grekland kommissionen är rädd för, exit Grekland och Visegradsländerna ihop, att hela EU ska spricka. EU har starka principer om asylrätten, nonrefoulment och fundamentala rättigheter, men när medlemsstater bryter mot dem visar sig principerna vara alldeles för mycket av papperskonstruktioner.
De låsta kontrollerade lägren och om det på Samos
Låsta, kontrollerade lägren för registrering och mottagande står oförtröttligt på agendan trots långt färre asylsökande än tidigare år. I början på mars 2022 publicerade Greek Council for Refugees och Oxfam en rapport om livet i det första låsta kontrollerade lägret, det på Samos, placerat isolerat och långt från Vathy. Uppgifter om lägret är av samma slag som i Amnesty Greece´ rapport till CAT publicerad i början av året – se angränsande bloggartikel. GCR/Oxfam påminner inledningsvis om att vid tidpunkten för publiceringen har en miljon ukrainare flytt från Ukraina och att rapporten gäller människor som har flytt från andra delar av världen.
Omkring 1 av 5 boende i Samoslägret har i praktiken varit i förvar i flera månader genom att de inte har haft ett id-kort, som har tillåtit dem att lämna lägret. Någon skriftlig motivering har de inte fått. Greek Council for Refugee tog ett av många ärenden till regional domstol, som konstaterade att grekiska statens agerande är olagligt. Praktiken har inte upphört när rapporten görs. GCR/Oxfam konstaterar vidare att myndigheterna ägnar sig åt ”hämndtaktik” mot asylsökande som har berättat för frivilligorganisationer och media om förhållandena i lägret, eller de har på annat sätt agerat helt lagligt. De utsätts för tidiga morgonrazzior, hämtas till polisstationen i Vathy och hotats verbalt med vräkning. Till det kommer det överdrivna bruket av säkerhetsåtgärder som gäller alla boende i lägret: utegångsförbud från åtta på kvällen, allas väskor och kroppar kontrolleras vid ut- och ingång, även skolbarnen, och för ut- och inpassage krävs ett elektroniskt kort med tillstånd inlagda. Nyanlända och de som har fått avslag, vill överklaga men har inte pengar att betala avgiften för att överklaga (100 euro per person) eller väntar på att få sin ansökan baserad på nya skäl registrerad, saknar ofta tillstånd. I december 2021 tre månader efter att lägrets öppnats och ersatt det som låg i Vathy, var omkring 100 av lägrets 450 förbjudna att lämna lägret. Kostnad för Samosbygget är 43 millioner euro som betalas av EU. (Rapporten från GCR/Oxfam kan läsas via www.grc.gr/en/avocacy/reports och nås som GCR & Oxfam Bulletin_March 2022, publicerad 8/3/2022.)
30 mars införde ministeriet samma omfattande tidsödande säkerhetskontroll för personalen, skriver journalisten Dimitris Angelides i efsyn.se att 30 anställda vägrade och släpptes inte in. (DA är en av två journalister i tidningen som kontinuerligt bevakar asylpolitiken och flyktingars villkor – intervjuad av mig i min bok Röster från Aten och Samos, 2017.) När de en gång hade anställts hade lägerdirektören sagt att dessa kontroller aldrig skulle appliceras på de anställda. Nu blev det plötsligt tvärtom. Artikeln i efsyn.gr är utförlig om säkerhetskontroller som införts, om hur olika kategorier får olika kort som tillåter in- och utgång, om att besökande för att få tillstånd att komma in måste anmäla besöket i förväg, lämna utförliga uppgifter om sig själv, om relation till den som ska besökas och varför besöket ska göra, och ange datum och klockslag för besöket. Jag känner väl igen den här utförligheten med rutiner innan en ska besöka någon i ett svenskt fängelse, och jag skäms som EU-medborgare att grekiska myndigheter tillåts behandla människor som söker asyl som om de vore brottslingar.
På öarna Kos och Leros är motsvarande läger på gång men på Lesvos och Chios protesterar invånarna mot lägerbyggen
På Chios har invånare bland annat hindrat byggmaskiner och utrusning från att tas i land. På båda öarna har demonstrationer i städerna samlat många protesterande invånare. På fastlandet har redan Malakasa utanför Aten byggts om med murar och säkerhetsåtgärder, och runtom i mellersta och norra Grekland byggs nu murar runt flyktingläger. I Katsika-lägret utanför Ionnina, den stora hamnstaden på grekiska västkusten, är förvandlingen till fängelse/koncentrationsläger i full gång. Män och kvinnor i Katsika har fått veta att det kommer bli utegångsförbud varje dag mellan sju på kvällen och sju på morgonen, och de protesterar, ”vi vill inte leva som fångar, vi vill ha kontakt med samhället runtom”.
Organisation www.synelefsi.org, som är ett nätverk av humanitära organisationer, experter, analytiker m.fl verksamma i centrala och norra Grekland, betvivlar att sådana utegångsförbud är lagliga. En representant från nätverket: ”Detta är EU-pengar som grekiska regeringen spenderar och som kunde ha använts till utbildning, språklärande och många enkla saker som gör det möjligt för människor att bli bidragande medlemmar av vårt europeiska samhälle. Men vi går åt helt motsatt håll.” Efsyn.gr skriver att arbetet i Katsika ingår i planen att till en total kostnad av 28.4 millioner euro på motsvarande sätt avskilja, hägna in och säkerhetsutrusta lägren i Koutsockero, Vagiochori, Lagadikia, Alexandria, Filippiada och Serres.
Planerna ändras kanske eller ska ukrainarna också låsas in?
Lite statistik
Grekland har gett en hel del uppehållstillstånd i första instans – under 2021 16 500 enligt Refugee Support Aegean med hänvisning till statistik från Asyl Service. Nästan 80% fick flyktingstatus, och drygt 20% alternativt skydd (av dessa var de flesta afghanska medborgare). Regeringens beslut om att Turkiet är säkert 3e land för syrier, afghaner, somalier, pakistanier och bangladeshier trädde i kraft i juni 2021 och kommer säkert synas i kommande statistik. Drygt 12 000 fick avslag första instans under 2021 med hänvisning till att de inte kan söka asyl i Grekland.
De sju största nationaliteterna asylsökande i Grekland 2021 var från Afghanistan (4 600), Pakistan (4 200), Syrien (3 800), Bangladesh (2 700), Turkiet (2 000), Irak (1 600) och Somalia (1 500). Sammantaget är de mycket förre än tidigare år. Mer statistik om 2021: 17 500 överklaganden lämnades in till andra instans Asyl Kommittéerna. De flesta fick avslag även om den positiva andelen ökade från 5% 2020 till 10% 2021. Refugee Support Aegean har förmedlat utförlig statistik i en Policy note 10 mars 2022, www.rsaegean.org. 31 000 ärenden väntade i första instans 2021, 5 200 i andra instans. Jag antar att 2022 kommer besluten om skyddsförklaringar vara mycket, mycket lägre eftersom regeringsbeslutet om Turkiet som säkert 3e land gällt under hela året. Att allt färre söker sig till Grekland fortsätter så och i stället reser längre och farligare på inte minst Medelhavet. I bloggartiklar jag publicerade i början av året skriver jag bl. a. om båtar på väg till Italien som gått under utanför grekisk kust.
Crowdfunding för juridiskt stöd till människor på flykt i Grekland – ett lyckat projekt mellan afghanska, kongolesiska och ukrainska diasporaföreningar i Grekland och ger juridiskt stöd till flyktingar som saknar rätt till kostnadsfritt juridisk hjälp. Föreningarna samarbetar med högt kvalificerade asylrättsjurister – som jag kan gå i god för.
Läs på länkens hemsida om hur situationen är – återigen. Och bidra gärna!!!
https://www.indiegogo.com/projects/online-legal-advice-for-asylum-seekers-in-greece#/
REFERENSER
www.efsyn.gr: diverse artiklar bland annat 31.3.2022 New excessive surveillance measures/Dimitris Angelidis
www.infomigrants.net diverse artiklar i mars 2022
https://stockholmcf.org artiklar 30 mars 2022 (Stockholm center for freedom)
Migrationsverkets månadsstatistik februari 2022 om asylsökande inom vissa europeiska mottagningsländer. www.migrationsverket.se
Refugee Support Aegean: Beneficiaries of International protection i Greece. Access to documents and socio-economic rights. Tillsammans med Stiftung Pro Asyl, march 2022, www.rsaegean.org)
Refugee Support Aegean: Policy Note 10 mars 2022 om statistik. www.rsaegean.org
UNHCR Greece Press Reviews dagligen
Rapporten från Greek Council for Refugee och Oxfam om lägret på Samos kan läsas via www.grc.gr och nås där som GCR & Oxfam Bulletin_March 2022, publicerad 8/3/2022.)
Se också www.gcr.gr/en/news/press-releases-announcements om organisationernas offentliga brev till EU-kommissionär Ylva Johansson
Titta gärna på www.synelefsi.org och googla t ex organisationer som nämns i artikeln.