Samos CCAS, öppnat 2021, helfinansierat av EU. Från webbsida CBC News, 20 nov 2022, It´s a monster this camp. NGOs say new model of refugee centre on Greek island is inhumane.
2. I mars 2016 fördes massor av flyktingar från öarna i Egeiska havet till fastlandet och placerades inomhus i hangarer och utanför i tält en liten bit från Aten. Barnen är från Syrien. Foto författaren i mars 2016.
EUs medlemsstater och parlament har kommit överens om en ny “Pakt om asyl och migration”. Pakten fokuserar hur skyddssökande människor ska tas emot och bemötas och ersätter nuvarande CEAS, Common European Asylum System. Med undantag för Dublinförordningen bygger CEAS på direktiv om mottagande, skyddsgrunder, asylprocedur, återvändande etc, som medlemsstaterna ska följa. I Pakten gäller förordningar, som är starkare än direktiv och i princip tvingande för medlemsstaterna. Slutförhandlingar kring detaljerna sker nu undan för undan. I april ska allt vara klart. Pakten beräknas börja gälla om 1,5-2 år.
Så här sammanfattas överenskommelsen på EU-kommissionens svenska webbsida: Skapa förtroende med tydligare ansvar och balans mellan ansvar och solidaritet, locka talanger till EU och stödja integration i lokalsamhället, bekämpa smuggling av migranter, stödja andra länder som tar emot flyktingar, garantera ett gemensamt och snabbt svar på migrationskrisen och se till att grundläggande rättigheter respekteras.
Mer lidande
Till stöd för vad jag har förstått om Pakten har jag i huvudsak rapporteringar från ECRE, European Council on Refugees and Exiles.
Människor som har flytt för att de vill leva och som söker skydd i Europa har inte skäl att vara glada över Pakten. Så inte heller civilsamhällesorganisationer och parlamentariker som kämpar för innebörden av konventioner om människliga rättigheter, asylrätt och länders skyldigheter. Överenskommelsen leder till att långt färre mäniskor kommer få skydd inom EU – vilket är avsikten.
Catherine Woolard, ECREs direktör, uttalade sig så här i början av februari 2024: “Tanken är att låter man människor lida med hjälp av fientliga regler avskräcker man och det blir färre människor som kommer. I praktiken kommer människor ändå komma därför att de har inget val. Så det blir ingen avskräckande effekt – utan bara lidande.”
Länderna hade kunnat besluta om säkra vägar till unionen för människor på flykt. Tiotusentals människor har slutat sina liv i framför allt Medelhavet därför att det inte finns säkra vägar till EU för den som behöver fly. Flyktingar ges som bekant inte visum för inresa. Men EU införde inte säkra vägar, och vad som finns gäller det lilla antal som kan komma som kvotflyktingar eller genom den mycket begränsade familjeåterföreningen.
EU blir nu mycket restriktivt med att ens öppna asylprocessen för dem som söker asyl.
EU förstärker också den yttre gränsbevakningen från 10 000 bevakare till 30 000.
Läger vid EUs yttre gränser
Alla som kommer irreguljärt till EU och vill söka asyl – och i stort sett alla som flyr anländer irreguljärt eftersom de inte får visum – ska samlas upp i läger vid EUs yttre gränser. Som de gör i dag i lägren på de grekiska öarna i Egeiska havet, i Fylakio vid Evrosgränsen uppe i norr, i sydligaste Italien, vid Polens gräns mot Belarus, och så vidare. De grekiska lägren på de Egeiska öarna utanför Turkiets kust har sedan flera år ett nära samarbete med EU-kommissionen i hur “illegala migranter” (grekiska regeringens ständiga ordval) ska tas om hand. Regeringen menar att Grekland går i täten för hur man ska göra. Så är det nog också. Öarna i Egeiska havet har fungerat som laboratorium och experiment för EU som har satsat mycket pengar här. Systemet är att irreguljärt komna placeras i lägren på öarna, registreras efter kön, ålder, id, resväg m m, sållas i vilka som får komma in i asylprocessen och vilka som inte får. Upplägget känns igen i Pakten. De som tillåts ha sin asylprocess, skickas sedan i regel in i landet, dvs till fastlandet. I praktiken fungerar systemet dåligt. Ibland hinner asylmyndigheterna inte med och asylprocessen sker på öarna. Men framför allt blir det ibland kaos, förhållanden som personalen inte kan hantera, gräsliga konsekvenser för människorna som tvingas vara där ocn att människor placeras i förvar tvärt emot vad som står i CEAS. Det har jag skrivit om i bloggtexter om Grekland och källorna till detta kommer från grekiska flyktingorganisationers rapporter och samtal med dem.
Screening, registrering och sållning, “säkra länder”
Första steget enligt Pakten är en screening och registrering i läger vid gränsen – som nu i mottagningslägren – och sållning. Här kommer namn, id, ålder, kön, funktionsnedsättningar, nationalitet, resväg och huruvida man vill och varför söka asyl. De som kommer från länder där 20 procent eller mindre får skyddsförklaring inom EU, eller som har passerat/vistats i ett “säkert 3e land”, sållas undan för att stanna i en gränsprocedur, som ofta är snabbprocedur (systemet har använts i Grekland sedan 2020). Snabbprocedurer anses generellt rättsosäkra eftersom de avgörs snabbt och sökande hinner ofta inte få fram sina bevis. Som alla vet är det sökande som ska bevisa att hen har skyddsskäl. De andra får gå vidare till en “vanlig” asylprocess inne i landet de har kommit till, och enligt vissa regler och under vissa omständigheter i ett annat EU-land som tar över ansvaret.
Länder som inte ligger vid yttre gräns, som Sverige, måste kunna screena asylsökande som kan ha “slunkit igenom” utan att ha screenats i ett yttre gränsland.
Medborgarskap i länder där 20 procent eller färre får skydd inom EU diskvalificerar en alltså för den “vanliga”, mer rättssäkra asylprocessen. Det kommer som det är nu drabba bl a belarusier som flyr från en mycket repressiv diktatur. Målsättningen är att dessa tjugoprocentare ska skickas tillbaka efter en snabbprocedur och naturligtvis med åsikten att det inte strider mot principen om non-refoulment, dvs det internationella förbudet att skicka tillbaka någon till ett land där hen riskerar döden, tortyr eller ovärdigt bemötande. I väntan på snabb deportation ska människorna placeras i förvar, samtidigt som Pakten verkar säga att barn ska inte placeras i förvar.
Diskvalificerade från att bli asylsökande i EU
Diskvalificering från att ha en normal asylprocess i ett EU-land drabbar också de som kommer närmast från ett “säkert 3e land”. “Säkert 3e land” ska bedömas enligt en rad regler om att dessa länder ska ge “effektivt skydd”. Det är oklart hur noga man bedömer trovärdigheten i att ge “effektivt skydd” och likaså oklart hur stark anknytningen till 3e land ska vara för att man ska skickas dit, och om transit räcker.
Kommer icke-EU-staterna gå med på att ta tillbaka sina icke-medborgare och sina medborgare? Att ta tillbaka sina medborgare är ett land skyldig till men det görs ofta inte, ofta under skäl som att vi kan inte ta hand om dem, som inte återvänder frivilligt, på ett värdigt sätt. EU planerar att försäkra sig om mottaganden genom avtal med olika länder, förmånliga åt båda hållen.
De som bedöms komma till EU irreguljärt från ett “säkert 3e land” kommer alltså vara diskvalifierade för att ha sin asylprocess i EU. Oklart för mig om de får en snabbprocedur vid gränsen när de vill anföra asylskäl mot det 3e landet. För dem som kommer från 20 procentländerna förstår jag det som att de hänvisas till detta.
Själva screening processen vid gränsen ska ta max 6 dygn, men får förlängas avsevärt när det kommer väldigt många och vid massflykt. För fortsatta gränsprocedurer finns max antal veckor, som kan förlängas vid krissituationer.
De som ska skickas tillbaka placeras i förvar under max 6 månader. Barn ska inte sättas i förvar. Vart ska människorna ta vägen om deportationen inte sker inom 6 månader? Jag vet inte, det står kanske i Pakten – i rättsordningen som heter Förordning om stabilisering av återvändande vid gränsen proceduren. Territoriet kring mottagningslägren ska förklaras inte höra till landet ifråga. Som exempel hör då territoriet kring Zervouförläggningen på Samos inte till Grekland och inte till EU trots att platsen är mitt på en grekisk ö! Förfarandet kallas allmänt “the fiction of no-entry”. Jag tror att syftet är att EU ska undantas från ansvar – flyktingarna har aldrig varit i Grekland eller i EU.
Månniskorna kommer de facto befinna sig i limbo när icke-EU-länder inte tar emot dem. De befinner sig alltså ingenstans, och kan bara ta sig vidare om de kan fly. Det blir svårt om man befinner sig på en ö och ingen båtägare vågar transportera en. Kommer det då återigen finnas läger med människor som packas ihop på liten yta och som i praktiken befinner sig i förvar men i teorin inte gör det? Jag vet inte. Vem tar ansvar för dem? Vem ser till att de har mat, sjukvård, skola för barnen, ett människovärdigt liv? Vem ser till och ger innebörd åt FNs konvention om de mänskliga rättigheterna? Civilsamhället, som troligen inte kommer tillåtas komma in (så är det nu i de låsta, kontrollerade grekiska lägren på öarna) och som dessutom kommer ha långt att transportera sig till de isolerat placerade lägren. Kommer lägren bevakas av militär? Kommer militären skjuta mot flyktingar och ansvarsfulla medmänniskor i civilsamhället?
Rätten till juridiskt biträde ersätts av rådgivning eller kanske bara information
Ensamkommande minderåriga ska undantas från gränsproceduren oavsett från vilket land de kommer och vilka länder de har passerat. Ensamkommande minderåriga ska också ha rätt till att få en juridisk representant utsedd åt sig, jag tror att det syftar på gode man.
Rätten till juridiskt biträde är i övrigt generellt bortagen vid gränsprocedurerna, snabbspåren och de “vanliga” asylprocedurerna inne i landet de befinner sig i. Med nuvarande CEAS är kostnadsfritt juridiskt biträde en rättighet vid överklagan till 2a instans. Vid 1a instans är det frivilligt för länderna att ha det. Sverige har det, men det kommer tas bort enligt Tidöpartiernas avsikt. När Pakten är implementerad i EUs medlemsstater kommer rätt till juridiskt biträde vara ersatt av rätt till juridisk rådgivning. Vad rådgivning innebär är oklart, det kan bli lika med information.
Inadmissibility och säkert 3e land
Om ett 3e land bedöms som säkert ger det grund för “inadmissibility”, dvs asylsökande förvägras ha sin asylprocess i EU utan den ska ske i 3e land. Så har det varit i Grekland sedan 2020/21 för afghanier, syrier, pakistanier och somalier som kommer från Turkiet. De kan åberopa skyddsskäl bara mot Turkiet, inte mot hemlandet. Turkiet har inte tagit emot människor som Grekland vill skicka tillbaka och människorna har hamnat i limbo utan rättigheter. Till slut blev de så många så 2022 beslöt regeringen att efter ett års vistelse i Grekland ska de ges rätt att söka asyl på sina skyddskäl mot hemlandet. Något sådant verkar inte finns i Pakten. (De som har fått uppehållstillstånd stannar inte i Grekland eftersom de inte får hjälp att komma in i samhället och försörja sig.)
Överklagan ger inte automatiskt uppskov med deportationen
Beslut i gränsprocedurer kan överklagagas men vad jag förstår är det bara beslut om “säkert land” (alltså hemland), som ger automatiskt uppskov om att skickas tillbaka under överklagandeprocessen. I övrigt ger överklagan uppskov bara för ensamkommande minderåriga. Vilket innebär att om människor har framgång i överklagan, kan de redan ha deporterats. För att lyfta fram Grekland igen, så minns jag att detta var en punkt som remissinstanser ifrågasatte när den nuvarande grekiska regeringen föreslog asyllagförsämringarna 2020.
EUs avsikt att få fram avtal med en rad länder utanför EU att ta emot deporterade kan komma att tvinga människor att vara på flykt hela livet och aldrig få trygghet och skydd.
Dublin ersätts av artiklar i RAMM och blir ännu hårdare mot männskor på flykt med bl a längre väntetider
Ansvaret för att ta emot människor som vill söka asyl kommer precis som tidigare ligga hos länderna vid EUs yttre gräns – Grekland, Italien, Cypern, Malta, Spanien och länderna i nordöstra Europa. Det är här man ska söka asyl, och söker man på nytt i ett annat EU-land ska man skickas tillbaka till första land. Dublinförordningens innehåll finns kvar men nu som artiklar i Paktens Förordning om hanteringen av asyl och migration, RAMM. Reglerna blir ännu hårdare för de skyddsbehövande och upplättade för länderna, som bland annat kommer ha längre tid på sig att agera. Det kommer också räcka med att meddela om övertagande, inte fråga och kräva svar.
Kommer nya läger följa de grekiska modellerna?
Hur nya läger vid yttre gräns kommer se ut vet vi inte, men det är rimligt att tro att lägren som finns på de grekiska öarna sedan 2021 blir mösterbildande eftersom de har uppförts med EU-pengar, i nära samråd mellan landet och EU-kommissionen och att kunskapen nu finns inom EU hur man bygger läger. De ser närmast ut som säkerhetsfängelser med den skillnaden att de som är registrerade tillåts gå ut dagtid. Men de ska bo där. Lägren ligger isolerat, är omgärdade av murar och höga stängsel och hjälporganisationer eller jornalister får inte komma in. Staten har hela ansvaret för vård, mat, boende, försörjning, och det fungerar dåligt, ibland med stort lidande för människorna som är tvingade att bo i lägren.
Pakten uttrycker på flera håll stor rädsla för att mäniskor ska avvika, och att bedömas som avviken kommer vara mycket lätt om man missar vissa regler. Den som bedöms som avviken straffas på olika sätt, som att ens asylansökan anses ha dragits bort.
Undantag från att följa reglerna vid massflykt, kris och instrumentalisering
Medlemsstaterna kommer ha skydligheter gentemot människor på flykt enligt pakten. Men länderna kommer ganska godtyckligt kunna avvika från reglerna om asylsökande kommer i stor skala (“massflykt”) eller som en följd av att ett annat land anses ha använt dem som instrument för att skada eller destabillisera landet eller EU, “instrumentalisering”. Gränsprocedurernas maxtid kan t ex öka till 4 1/2 månad.
Det talades länge om att asylsökande skulle omlokaliseras från de yttre gränsländerna till andra EU-länder, av solidaritet med länderna vid EUs yttre gräns. Det skulle bli en mer rättvis fördelning EU-länderna emellan och ett mer delat ansvar. Den skyldigheten kan nu bytas mot andra åtaganden.
Mycket ansvar kommer fortsätta att ligga på yttregränsländerna, som antagligen inte är nöjda med avtalet. Grekland och andra länder antas forsätta med sina pushbacks.1 Risken är också stor att vi får många genomförda non-refoulment till länder som felaktigt bedöms som säkra, eller bedöms som säkra för vissa men inte är det för andra.
Arbetsmigranter i stället för flyktingar ska lösa EUs demografiska problem med åldrande och minskande befolkning
På EU-kommissionens webbsida står att pakten ska locka talanger till EU. I kommissionens förslag till ny Pakt, lanserad 2020, står att migration är en naturlig del av mänskligheten och att EU behöver migranter. Men i stället för att öppna upp för människor på flykt (där många är såväl talangfulla som välutbildade) planerar EU att ingå avtal med länder utanför EU, som ska lockas att ta emot avvisade flyktingar och migranter mot att deras medborgare får arbetsmigrera till EU. EU behöver säkerställa behovet av arbetskraft, men vill uppenbarligen slippa ansvaret för – besväret med – asylsökande och skyddsförklaringar, som dessutom har mer rättigheter än arbetsmigranter med tillfälliga arbetstillstånd.
EU-ländernas demografiska problem – åldrande befolkning, för få barnafödslar och en alltmer skriande brist på arbetskraft diskuteras nu i många av medlemsstaterna. I vissa länder är det värre och inte minst inom jordbruk och turism. I Sverige kommer det bli allt värre när reglerna om krav på relativt höga löner för uppehållstillstånd genom arbete slår igenom i samband med att allt fler ansökningar om förlängningar avslås. Vilka ska arbeta på våra sjukhus, våra äldreboenden och inom hemtjänsten, vilka ska köra lokaltrafiken? Det mesta är jobb inom det Allmännas förvaltning, som ofta saknar utrymme för större lönehöjningar. Visst har Sverige en arbetslöshet men ingen tror väl att bara för att en är arbetslös är en lämplig att arbeta inom vården eller köra tunnelbana.
Övrigt
Pakten innehåller 10 delar: Screeningförordningen, Förordningen om återvändandeproceduren vid gränsen, Förordningen om hanteringen av asyl och migration, Asylprocedursförordningen, Förordningen om reglering av krissituationer, Eurodacförordningen, Det omarbetade mottagandedirektivet, Skyddsgrundförordningen, Omflyttningsförordningen, Screeningförordningen.
Not om pushbacks i Europa
- Aegean Boat Report, som förmedlar statistik om pushbacks i framför allt Egeiska havet, rapporterade i vecka 7 att under de första 6 veckorna av 2024 har 63 båtar med 2 095 flyktingar tvingats tillbaka till Turkiet enligt rapport från turkiska myndigheter. Pushbacks från andra delar av Europa dokumenteras och förmedlas av PRAB, Protection Rights of Borders där bl a Danish Refugee Council är partner. För 2023 dokumenterades pushbacks för 28.609 personer. Pushbacks från Grekland ingick inte. 1/3 gällde polsk-belarusiska gränsen med 9.531 personer. Från Litauen till Belarus dokumenterades pushbacks för 2.294 personer. Obs att det inte gäller belarusier som flyr, av de drygt 28 000 är hälften från Afghanistan, övriga från Marocco, Syrien, Pakistan och Bangladesh.
