EU-VALET 2019 ÄR HÄR

— Buxton (Nick Buxton, TNI) also denounced how the EU externalises its borders by pressuring other countries (48% of which have authoritarian governments) to accept deportees, donations of monitoring and surveillance equipment and its offers to train police and border guards and develop biometric systems. Another central element in migratory policies is the construction of walls. Close to 1,000 km of walls (the equivalent of more than six Berlin Walls) have been built in Europe since the 1990s.

Ur Monica Vargas artikel “The globalisation of border control and peoples’ resistance” (en workshop vid World Social Forum of Migration 2018 arrangerad av TNI, Transnational institute, m.fl.). Artikeln hittar man  på institutes hemsida, den är publicerad i mars 2019 (www.tni.org). Sök på Border wars. Stora aktörer bakom säkerhetsbyggandet inklusive vapenförsäljare: Hensoldt, Airbus, Rheinmetall, Leonardo och Intermarine. Bland företag som bidrar till den biometriska kontrollapparaten: Veridos, OT Morpho och Gemalto. Okända företag för de flesta svenskar, men jag nämner dem.

Nu uppmärksammar media valet till EU-parlamentet om några veckor. Valdeltagandet tros bli ganska lågt. Man har befarat att högerpopulismen kommer öka i parlamentet och vinna på ett lågt valdeltagande. Migration och människor på flykt är ett av debattämnena inför EU-valet. Främlingsfientligheten har blivit utbredd och EU-ledningen lägger mycket pengar på att hindra flyktingar och migranter att nå unionen. Inte alla nominerade till parlamentet tycker att det är en klok och EU-värdig användning av våra skattepengar.  Dessutom behöver EU migranter på högkvalificerade såväl som ganska enkla arbeten i de flesta medlemsländerna eftersom arbetskraften inte räcker till.

Texten tar upp EU:s fortsatta Fort Europa-bygge och agerande i Afrika för att stoppa migranter att nå EU, och bygger delvis på rapporter från Transnational Institute och Concord Europe. TNI och Concord arbetar med globala frågor inom områden som utveckling, hållbarhet och rättvisa, samarbetar med erfarna forskare, publicerar rapporter och bidrar med kunskap till bland annat EU-parlamentariker. Se www.tni.org (skriv in Border wars i sökrutan) och www.concord.se . Det kan vara bra att känna till inför valet.

Oavsett om vi gillar EU eller inte så är vi en del av unionen. Så rösta och ta reda på vad partierna och särskilt toppkandidaterna står för (mer om dem och partierna mot slutet).

Främlingsfientligheten har kanske nått sin kulmen

Enligt aktuella väljarundersökningar i EU-länderna är 15 procent av medborgarna mycket oroade av immigrationen. Det innebär att 85 procent inte är det. I många länder är det i stället emigrationen och högerextremismen som oroar (Ecre weekbulletine 2019-04-19).

Det finns så många fördomar mot människor på flykt, som när en svensk politiker nyligen sa att alla flyktingar är analfabeter. Att en förtroendevald politiker inom ett väletablerat parti uttrycker sig så och är så okunnig är bedrövligt och skrämmande. Hen blev avstängd från sitt uppdrag.

Människor som flyr har olika skyddsskäl och alla möjliga bakgrunder. Precis som vi om vi skulle tvingas fly.

Främlingsfientlighet och rasism ökar inte per automatik av att ett land tar emot många flyktingar och migranter. Men det ökar när regeringar ändrar retorik, säger att landet klarar inte mer, stramar åt asylpolitiken och anpassar sig till högerpopulistisk xenofobi, säger forskning. Media följer efter och främlingsfientligheten får vind i seglen. Vi ser det till exempel i Danmark. Men vi har också sett att regeringens retorik kan bidra till det omvända, som i Grekland när Syriza kom till makten i början av 2015 och började tala om flyktingar i stället för att som den tidigare högerregeringen tala om illegala immigranter när flyktingar från Afghanistan, Irak och Syrien kom.

Sverige har förändrats efter regeringens helomvändning hösten 2015. Vi fick gränshinder och en begränsningslag som tog bort permanenta uppehållstillstånd, humanitära orsaker som skäl till att få stanna och för de flesta rätten att få förenas med familjemedlemmar som inte kunnat följa med under flykten. Unga ensamkommande, barn med uppgivenhetssyndrom (apatiska barn), familjer som vill återförenas och många andra har drabbats. Lagen sas mycket bestämt från början att den skulle gälla i tre år, men nu förlängs den.

Sverige beter sig skamligt men vårt rykte utomlands är fortfarande oförskämt gott. Vi människor tenderar att hålla oss till gängse uppfattningar om ett land även när de kanske inte har fog för sig längre. Men också andra länder inom EU och EU-etablissemanget har blivit mycket inhumana och misstänksamma mot dem som flyr.

Nuläget kring EU:s gemensamma asylsystem – CEAS – Common European Asylum System

Yet, State’s reaction to migration has often been driven by distrust, nationalism, or xenophobia. People on the move are frequently used as scapegoats by political leaders who blame them for economic and social problems. As a result, migration has essentially been framed as a national security issue, leading to the militarisation of border control, strict visa requirement policies and increased surveillance, criminalisation and detention of migrants. Movements of people have recently been reduced to a « migration crisis », calling for emergency and extraordinary measures.

Ur Michel Forsts förord till rapporten ”Solidarity as a crime”. Forst är FN:s specielle rapportör om situationen för försvarare av mänskliga rättigheter. Artikel 6 november 2019. Se TNI, www.tni.org  (sök på Border wars).

EU:s regelsystem för hur flyktingar ska bemötas, när asyl ska ges, vilket land en flykting ska söka asyl i med mera heter CEAS – Common European Asylum System. Som det är i dag är bara Dublinförordningen tvingande. Övriga delar i asylpaketet är i form av icke-tvingande direktiv. I det föreslagna gemensamma asylsystemet, som bland annat Stefan Löfven talar om, ska allt utom mottagandet vara i form av tvingande förordningar. Tanken är att det ska vara lika i detta EU med alla sina olikheter och att asylsökande ska fördelas mellan alla EU:s länder.

Paketet skulle ha tagits i somras. Men länderna enades inte, och kan fortfarande inte enas. Paketet har fastnat men arbetas på.

I väntan på ett gemensamt asylsystem inom EU har regeringen bestämt att den tillfälliga begränsningslagen för asyl ska förlängas i två år. Som en gardering mot att det kanske inte blir ett nytt CEAS ska en mindre utredning om delar av den svenska asyllagstiftningen göras.

Begränsningslagen har så länge den har gällt i nu snart tre år gjort Sverige till ett av de allra minst humana EU-länderna för människor på flykt. Det är en av förklaringarna till att få söker asyl i Sverige nu.

Nya CEAS innebär tyvärr många, många försämringar för människor som söker skydd i EU – och en del förbättringar. Det är lätt att tro att nya CEAS ändå är bättre än den nuvarande svenska begränsningslagen. I fråga om familjens rätt att hålla samman är den bättre än nuvarande CEAS och vår svenska begränsningslag. För utkantsländerna som i dag tar emot EU:s flesta flyktingar – Grekland och tills nyligen Italien främst – är nya CEAS bättre eftersom alla som kommer att tillåtas söka asyl i EU ska fördelas mellan EU:s länder. Fördelningen kan flera länder inte acceptera, de vill inte ta emot flyktingar. De vill heller inte ha överstatliga beslut.

En del i nya föreslagna CEAS är att många människor som har flytt kommer skickas till ett land utanför EU som hen har passerat under flyktvägen och som EU bedömer som ”tillräckligt säkert”. ”Tillräckligt säkert” är diffust och än så länge finns Turkiet på listan över tillräckligt säkra länder trots att tiotusentals människor har flytt från Turkiet sedan sommaren 2016. Tanken i EU:s agerande är att många som vill nå EU antingen aldrig lyckas, eller de ska skickas vidare till ett land utanför EU om de väl har kommit in i unionen. Här kommer EU:s relativt nya avtal med ett antal länder om att ta emot flyktingar och migranter som har passerat landet, in i bilden.

Och vidare i föreslagna CEAS: Uppehållstillstånd kommer vara tillfälliga och människor kan när som helst skickas tillbaka till hemlandet om EU tycker att det har blivit tillräckligt säkert. Det gör att den som har flytt aldrig kan känna sig lugn och trygg. Asylsökande kommer också kunna straffas för diverse saker och sedan bland annat kunna placeras i förvar, få sin asylansökan avbruten och bli deporterad.

Som det är nu hamnar man i Sverige i ett dilemma om man ska välja. Vill vi att regeringen verkar för att det föreslagna CEAS tas av EU och därmed ersätter den begränsade asyllag vi har nu, därför att vi tror att nya CEAS är bättre? Det är som att välja mellan två mycket dåliga alternativ, mellan pest och kolera.

Vi kan inte tala för det föreslagna CEAS utan att nämna försämringarna det innebär för människor på flykt – och de är många fler än jag har nämnt. Blir det inte ett avsevärt förbättrat och humant CEAS än som det ser ut nu, tror jag att det är bättre att behålla nuvarande CEAS – som också har mycket dåligt i sig för människor på flykt, bland annat Dublinförordningen.

Den kommande svenska utredningen måste leda till att asylreglerna blir humana jämfört med vad vi har nu. Humanitära skäl, permanenta uppehållstillstånd och rätt till familjeåterförening måste in i lagen. I EU ska Sverige fortsätta kämpa för att länderna fördelar flyktingar som fastnat i Grekland, Italien och andra första ankomstländer emellan sig. Dessa länder måste avlastas med tanke på inte minst framtidsutsikterna på flyktingar som får uppehållstillstånd. För närvarande väntar flyktingar som fått uppehållstillstånd i Grekland de senaste åren på vräkning ut i hemlöshet eftersom boenden för flyktingar är för asylsökande

Dessutom måste Dublin bli humanare.

EU har som regel att beslut ska tas i consensus mellan länderna – man ska kompromissa tills man når enighet. Pragmatiska röster inom EU menar att det bör kunna bli ett gemensamt asylsystem för stater som vill gå med. 

För att stoppa flyktingar och migranter

I somras och höstas hade EU planer på att inrätta ”landstigningsplattformar” med läger utanför EU där räddningsfartyg i Medelhavet skulle placera räddade migranter. Därifrån skulle asyl sökas. Inget land utanför EU har sagt ja än så länge och det har inte genomförts än.

Mycket hårda visumregler, straff för transportföretag som transporterar migranter utan visum och bevakning av unionens yttre gränser hör till vad som gör det i stort sett omöjligt att resa in reguljärt till EU för människor som flyr. Delvis så har Fort Europa byggts.

EU:s gräns- och kustbevakningsbyrå Frontex har fått mycket mer resurser sedan den inrättades 2005. 2005 – 2018 har anslagen från EU ökat från 6 miljoner till 340 miljoner euro, en ökning med mer än 5 000 procent. Resurserna ska fortsätta att öka. Inom två år ska Frontex, som ska byta namn, ha 5 000 polis och militär som gränsbevakare, om fem år 10 000. Det är sagt att de bland annat ska användas när människor på flykt ska tvingas tillbaka.

Sedan 1990-talet har medlemsländerna och Schengenländerna byggt nästan tusen kilometer mur för att hindra icke-EU-medborgare att ta sig in i unionen. Den längden är sex gånger längre än muren som Östtyskland byggde mot väst. Utmed kusterna patrulleras gränserna från Calais vid engelska kanalen till långt in i Medelhavet mot norra Grekland.

Vill vi använda våra skattepengar till detta? Och vad tycker EU-parlamentarikerna? Läs mer mot slutet av artikeln. EU vill dessutom att Sverige nu bidrar med många miljoner mer i betalning till unionens verksamhet. Flera nominerade säger nej.

EU och medlemsstater som Italien och Tyskland gör mycket mer för att hindra flyktingar och migranter att nå Europa. EU:s retorik kring detta är att ”döden på Medelhavet måste stoppas och smugglarna måste bekämpas.” Smugglarna må vara hänsynslösa när de gör business på en okontrollerad marknad, men grunden är människors drift att förbättra livet och EU hindrar människor så att resan innebär risk för livet. Som vi vet dör MÅNGA. Viljan att överleva och att göra livet bättre för sig och sina närmaste är en av de starkaste drivkrafterna i människors liv. Det går inte att stoppa migrationen antingen den grundar sig i flykt från krig, våld, förföljelse och/eller ekonomisk hopplöshet.

Aldrig någonsin har tvångsförflyttade (fördrivna, flyktade) människor i världen varit så många som i dag, säger statistiken från FN:s flyktingsekretariat. Närmare 70 miljoner människor. De finns i Asien, Afrika, Australien, Amerika och Europa. Självklart vill de försöka göra det bättre för sig. Medelhavet (49%), Afrika (30%, huvudsakligen Norra Afrika) och Amerika (11%, framför allt i Mexico och gränsen till USA) är de dödligaste reseregionerna. 

EU flyttar i praktiken unionens sydgräns till att gå långt ner i Afrika

Ungefär så ska en EU-ambassadör i ett afrikanskt land ha sagt – gränsen går inte vid Medelhavet utan i Niger och i Sudan.

Less well known is that it has also led the EU to put migration control at the heart of its international policies and its relations with third countries, insisting on border control agreements with more than 35 neighbouring nations to control migration, labelled in Commission-speak as “border externalization”. These agreements require signatory nations to accept deported migrants from Europe, to increase border controls and staff on borders, introduce new biometric identity and passport systems to monitor migrants, as well as to build detention camps to detain refugees.

The rationale given by the EU is that this will prevent the deaths of refugees, but a more likely reason is that it wants to make sure that refugees are stopped long before they get to European shores. This satisfies both the hostile racist politicians in Europe as well as those seemingly more liberal politicians unwilling to confront whipped-up anti-immigrant sentiment, who want the crisis out of sight, out of mind. Germany, for example, with a relatively progressive record of welcoming refugees (at least in the summer of 2015), is also one of the main funders of border externalization, happily signing agreements with dictators like Sisi in Egypt to prevent refugees heading to Europe.

The evidence suggests these agreements may have served the EU’s ultimate purpose of decreasing numbers entering Europe, but it certainly has not increased refugees’ safety and security. Most studies show that it has forced refugees to seek more dangerous routes and rely on ever more unscrupulous traffickers. The proportion of recorded deaths to arrivals on Mediterranean routes to Europe in 2017 was over five times as high in 2017 as it was in 2015. Many more deaths at sea and in deserts in North Africa are never recorded.

Ur Burton & Akkerman rapport ”The Rise of Border Imperialism”, i en artikel från oktober 2018 publicerad TNI, Transnational institutet – www.tni.org  (sök på Border wars).

Europas kolonialistiska verksamhet i Afrika har inte upphört! För att stoppa migrationen är EU mycket verksam i Niger, i Sudan och i Mali, och länderna fås att ta tillbaka de som har passerat.

Särskilt Niger är en stor knutpunkt för migranter på väg norrut.

Räknat per capita har det mycket fattiga Niger blivit den största mottagaren i världen av EU:s hjälp. Det låter i och för sig bra men samtidigt har gränser som alltid har varit öppna, stängts, och människor hindras i sin traditionella försörjning. En nomadiserande befolkning har rört sig över nationsgränser ungefär som samer i Norden en gång gjorde, men det är svårt med gränshinder. EU har samtidigt avtalat med Niger om att ta tillbaka människor som har passerat under resan norrut till Medelhavet. Samma sak ska ha skett med Mali.

For the Niger case, CONCORD research also highlights an imbalanced partnership, relying on conditionalities linked to migration control. Almost half of all EUTF support to Niger (see chart 1) is allocated to local authorities to reduce transit of migrants. The remaining EUTF projects focus on development and protection activities. However local actors fear that the projects have limited impact, and raise concerns about the opaque selection procedures, monitoring and evaluation processes and the overall coherence. The projects also fail to take into account the intertwining of smuggling networks and the government system which risks facilitating corruption practices and endangering human rights. In Niger, the EU’s programming of the EUTF should be adjusted to improve effectiveness, contribute to better governance, mobilise and strengthen local civil society organisations (CSOs), offer local economic alternatives and protect those in need. This must also be coupled with policies to maximize the benefits of legal regional migration, and provide safe pathways to Europe.

Concord Europas rapport Parnership or Conditionality – monitoring the migration compacts and EU Trust Fund for Africa, 2018. Se www.concord.se  

För finansieringen används Emergency Trust Fond for Africa, som har gjorts till ett effektivt verktyg för att hantera irreguljär migration. Fondinvesteringarna bygger på partnerskap. Concords rapport Partnership or Conditinality – European Union Emergency Trust Fond for Africa konstaterar att det är ett partnerskap i obalans. I stället för att stimulera utveckling är arbetet knutet till lokala myndigheter i syfte att reducera transit migranter. En mycket stor del av fondens investeringar placeras i detta.

EU vill investera i ekonomisk utveckling i flera afrikanska länder. Det låter bra, men forskning visar att ekonomisk utveckling inte minskar migration.

Avtal har likaså slutits med Libyen, Turkiet och Egypten om att stoppa flyktingar och migranter. Avtalen kopplas till belöningar i form av pengar.

EU och Italien har investerat mycket pengar i Libyens kustförsvar och båtarna med flyktingar och migranter stoppas numera redan på libyskt vatten. Passagerarna placeras i fångläger och behandlas vidrigt. 85% av alla räddningsaktioner på Medelhavet sker nu genom libyska kustbevakningen och människorna förs tillbaka till Libyen. FN-organisationer försöker hjälpa strandade och extra utsatta flyktingar och migranter genom att skicka tillbaka dem till Niger.

Lyssna på Alice Petréns reportage från Libyen i Sveriges Radio P 1!

När hjälporganisationer hjälper extra utsatta flyktingar och migranter brukar friska vuxna män komma på sista plats – barn, kvinnor, gamla, sjuka och funktionsnedsatta går alltid före. Det är kanske riktigt, men unga vuxna män är inte alltid de bästa överlevarna.

Niger, Mali och Libyen är genomfartsländer för människor från Afrika. Oftast är länderna ekonomiskt svaga i förhållande till EU, och deras regeringar auktoritära. Länderna respekterar inte mänskliga rättigheter.

Turkiet är genomfartsland för människor från länder som Syrien, Afghanistan, Iran och Irak.

Med Turkiet slöt EU avtal redan våren 2016. Det avtalet har gjort att flyktingar fastnar i de skandalösa lägren på grekiska öar. Enligt avtalet ska Grekland skicka tillbaka syrierna till Turkiet. Men så har det inte blivit på grund av grekisk lagstiftning. Bland annat Tyskland pressar Grekland om att följa avtalet och skicka tillbaka flyktingar.

Ett annat exempel på avtal kopplat till bistånd är EU:s och flera medlemsstaters återtagandeavtal med Afghanistan. Sambandet bistånd-återtagande förnekades av EU när avtalen slöts. Återtagandeavtalet var tvåårigt men gäller nu fortlöpande. Unga och gamla med afghansk nationalitet skickas till ett land i krig, som FN:s flyktingkommissariat säger att ingen bör skickas till.

Vi är inte bundna att följa UNHCR, säger Migrationsverket. I stället lutar sig Sverige mot EU:s flyktingbyrå EASO, som med ett kommande nytt CEAS ska få mycket mer resurser och bli mycket större och mäktigare.

Att göra hjälp till flyktingar kriminellt och att själv (EU) agera kriminellt

På Medelhavet tar Italien räddningsfartyg i beslag och åtalar och fängslar besättningar. Det är exempel på hur länder kriminaliserar hjälp till flyktingar och migranter.

Medlemsstaternas räddningsoperation Sofia skapades för några år sedan för att förstöra smugglares sjöovärdiga träbåtar. Den italienska EU-parlamentarikern Barbara Spinelli är en ihärdig försvarare av flyktingars och migranters rättigheter, jag citerar henne:

Sofia är en militär operation med en mycket politisk agenda. Den har blivit ett instrument för refoulment och för att legitimera milisgrupper med kriminell agenda och utklädda som kustbevakare. (Refoulment betyder att skicka tillbaka flyktingar och migranter över gränsen – det är absolut förbjudet i internationell lag).

Över hela världen ökar repressionen från stater och företag mot organisationer och individer som engagerar sig i sociala och politiska frågor. Bland annat TNI (www.tni.org) har rapporter om detta.

I Frankrike har människor som hjälpt flyktingar och migranter i Calais åtalats för människosmuggling. I Ungern är det kriminellt att på något sätt hjälpa flyktingar. I Sverige dömdes en medmänniska för att ha rest sig upp i ett flygplan och försökt hindra avvisningen av en äldre, sjuk man från Afghanistan. Hon gjorde bara vad varje människa bör göra, protestera mot omänsklighet.

Att kriminalisera hjälp till flyktingar tror vi inte kan införas i Sverige. Men det har skett i Danmark, vindar kan vända också i Sverige, och det har diskuterats att hjälp till papperslösa skulle förbjudas. Att tiggeri förbjuds i flera kommuner, ett av mänsklighetens äldsta sätt för fattiga människor att försörja sig, kan vara ett steg åt det hållet.

Vad säger de nominerade EU-parlamentarikerna

Refugees Wellcome Sverige (RWS) och Flyktinggruppernas riksråd (FARR) skickade en enkät till de svenska toppkandidaterna i partier som finns representerade i EU-parlamentet. Enkäten bestod av sju frågor som fokuserade:

• EU:s migrationssamarbeten med länder utanför EU. Fågorna rörde att EU:s bistånd villkoras mot att landet tar emot flyktingar från EU som inte får söka asyl i EU – typ EU-Turkiet-avtalet – samt fortsatt samarbete med Libyen med stöd till dess kustbevakning.
• Det föreslagna CEAS. En fråga rörde de nominerades inställning till att asylskäl som uppstår under eller efter flykten inte ska räknas in – det kallas ”sur-place-skäl” och gäller oftast konvertering, att komma ut med ändrad sexuell läggning och/eller göra politiska uttalanden. Andra frågor rörde att EU bara ska ge tillfälliga uppehållstillstånd samt att Sverige ska följa EU:s lista med ”säkra länder”.
• Frågor gällde även ökade anslag till Frontex och kriminalisering av hjälp till skyddssökande.

Partierna har svarat i olika hög grad.

De flesta partier är emot att bara tillfälliga uppehållstillstånd ska ges, att inte sur-place-skäl ska gälla (men inte L!) och att hjälp till skyddssökande skulle bli straffbart. Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Fi är mest humana med nej till alla försämringar för människor på flykt, summerat är svaren på enkäten beklämmande hårda och kanske okunniga om konsekvenserna av vad EU ger resurser till. Bland annat tycker de flesta att det är rätt att fortsätta samarbetet med Libyien!

Läs enkäten med frågor och svar på www.rwsserige.se/eus-asylpolitik. Eller sök på www.farr.se där artikeln är publicerad 24 april under rubriken Överraskande antal …. Får ni inte upp länkarna är det enkelt att skriva in och söka.

Högerpopulisterna kommer att vinna på lågt valdeltagande eftersom de går till valurnorna. De är inte eniga i allt men de kan bli en farlig maktfaktor och det gagnar vare sig en human asylpolitik eller demokrati.

Många demokrater och människor som avskyr högerpopulism och främlingsfientlighet kommer att rösta i EU-valet runtom i Europa. Gör det du också!

De som står för en mer human flyktingpolitik i EU-parlamentet behöver stöd i en stark opinion för sina åsikter. I Sverige genomförs valet den 26 maj!