Det pågår inom EU ett krig mot människor på flykt, och det som sker i Grekland kan ge föraning om unionens kommande asylpolitik

Ur författarens bildarkiv om Aten.

Sedan Grekland fick sin nya regering förra sommaren har landet blivit en hårdhänt mottagare av människor på flykt. Grekland är nu EU:s främsta inreseland för människor som flyr till Europa och grekiska regeringen agerar på olika brutala plan för att flyende ska välja bort EU och Grekland. Med den avsikten agerar Sverige också, en signalpolitik om inhumanitet.

Kriget mot flyktingar sker på flera grekiska arenor: Vid gränsen mot Turkiet med skärpt bevakning finansierad av EU och olagliga pushbacks. Genom asyllagstiftningen med stor risk för inlåsning, förvarstagande, att många inte kommer tillåtas söka asyl och att risken för felaktiga avslag är stor genom snabbheten i processerna, risk för refoulement. Andra arenor: Utsattheten och armodet som väntar den som får skydd i Grekland. Pågående förvarstagande i snart ett halvår av alla asylsökande med hänvisning till coronapandemin. Förberedelser för att mottagningsläger ska bli låsta inrättningar innan året är slut. Försök att eliminera frivilligorganisationer som stöder och försvarar människor på flykt. Språkbruket med ökad användning av ordet illegal i samband med människor på flykt.

Lite utförligare: Det blir allt svårare att nå Europa. Gränsbevakningen mot Turkiet stärks med EU:s hjälp och olagliga pushbacks blir allt vanligare. Regeringen förnekar pushbacks trots många vittnesmål. Den nya asyllagstiftningen sorterar bort många som vill söka skydd. De får inte söka. Den snabbar på asylprocessen så att den blir rättsosäker, och många kommer få felaktiga beslut om behov av internationellt skydd. Genom nya regler kommer många inte bli berättigade att överklaga negativa beslut. Många kommer få tillbringa den mesta tiden av sin asylprocess i låsta förvar. De som får uppehållstillstånd och alltså erkänns ha behov av internationellt skydd ställs på bar backe utan försörjning och bostad en månad efter beskedet med uttalanden från regeringen att passar det inte kan de lämna landet. Den allmänna grekiska nedsläckningen av samhället på grund av Coronapandemin hävdes i början av maj men asylsökande på öarna och på fastlandet hålls inspärrande i sina överbefolkade läger – på öarna vidriga läger – med ständigt framskjutna datum om när detta ska upphöra, nu senast är tiden framskjuten till 31 augusti. Trots att de inte har visat sig vara smittobärare!!!. Det kan ses som en förberedelse för att enligt regeringen kommer de som söker asyl i Grekland leva i slutna läger och att detta kommer vara infört innan 2020 är slut.

De slutna lägren kan möjligen bli som det är nu med referens till pandemin, besökare till boende i lägren får inte komma in, de som lever där får bara gå ut i ett begränsat antal om dagen och under begränsad tid och i syfta att handla mat.

Ännu en arena för kriget mot flyktingarna är regeringens i våras införda krav på frivilligorganisationer som stödjer och försvarar flyktingar. Kraven innebär en makalöst tidsödande och besvärlig exercis för att bli godkänd som organisation, och de nya reglerna stämplas nu för att strida mot Europakonventionens paragraf om människors rätt att bilda och verka inom föreningar och organisationer. Bland organisationerna finns alltifrån FN:s flyktingbyrå och Läkare utan gränser, andra länders internationella flyktingstödjande organisationer verksamma i Grekland som Danska flyktingrådet och Norska flyktingrådet till många stora och små nationella organisationer med inriktning på asyljuridik, tolkning och översättning, humanitärt omhändertagande, fysisk och psykisk vård och behandling (som traumabeabetning, hjälp till tortyroffer), stöd i form av kläder, läromedel, verksamhet för kvinnor och barn, kultur och så vidare. Enskilda och organisationer fyller en avgrund av behov inom områden där grekiska staten inte engagerar sig. Regeringens förklaringar till agerandet har varit att pengarna som går till organisationerna i stället ska gå till den grekiska staten, som ska ombesörja alla behov. Felaktigt har regeringen också misstänkliggjort organisationerna för att generellt försnilla medel. Möjligen vill regeringen samarbeta mer med andra EU-stater, så kan man tolka beskedet att avsluta Läkare utan gränser tillåtelse att bedriva Covid -19-anpassad verksamhet i Moria på Lesvos men i stället öppna upp för ett senare samarbete med danska staten. Hur kriget mot organisationerna ska sluta är oklart, men många organisationer kommer slås ut.

Återvändande och frivilligt återvändande har fokuserats mycket inom unionens asyl- och migrationspolitik de senaste åren, mer än behoven hos människor på flykt, och det har också den grekiska regeringen tagit fasta på. Den räknar med att innan året är slut kommer 10 000 flyktingar och asylsökande ha rest tillbaka till Turkiet eller landet de är medborgare i, och regeringen utlovar återvändandebidrag. Summorna varierar beroende på när en anlände och om landet hör till de så kallade säkra länderna eller inte i den grekiska listningen av säkra länder. Än så länge hämmas återvändandet av pandemirestriktioner.

Regeringens språkbruk är inte oväsentligt och det sprider sig. Människor på flykt kallas ofta illegala migranter och beskrivs med att illegalt ha tagit sig in i landet.  Det sägs däremot inte att sådana inresor är den möjlighet som finns för dem som vill söka asyl inom EU, och att rätten att söka asyl är generell. Ordet illegal verkar också användas genomgående och oreflekterat inom EU:s gränsbevakningsstyrka Frontex.

Är regeringen framgångsrik i sitt krig och i sin signalpolitik? Antalet nyanlända har minskat avsevärt. Men det kan bero på pandemin. Antalet flyktingar i världen minskar inte utan de ökar. Genom att färre flyktingar och migranter anländer just nu till Grekland och flera tusen har fått lämna öarna för fastlandet med skyddsförklaring – men utan bostad eller försörjning – så har mottagningslägrens överbefolkning minskat. Men de är fortfarande så överbefolkade att det är inte mycket för regeringen av yvas över.

Grekland har haft många väntande ärenden i flera år, mer än hundra tusen, och för några år sedan kunde asylsökande få vänta i flera år innan de ens hade sin asylintervju. Nu arbetas det på, besluten ökar och de väntande ärenden minskar. Det är i och för sig bra men om det sker rättssäkert har jag ingen information om.

Grekiska regeringens krig mot människor på flykt stöds av en utbredd främlingsfientlighet i landet. Lokalbefolkningar har protesterat i flera år när flyktingar ska placeras i deras hemkommuner. På öarna förekommer många rasistiska aktioner och flyktingar och verksamma inom hjälporganisationer har attackerats. Organisationer har valt att lämna öarna för att skydda sina anställda och volontärer.  I Aten är det svårt för människor på flykt som har fått uppehållstillstånd att få hyresvärdar att hyra ut lägenheter – om de nu har pengar och kanske arbete. Det kan bero på att de inte har de nödvändiga dokumenten, men det sägs bero på omfattande främlingsfientlighet, xenofobi, i ett land som tidigare har varit så stolta över sin gästfrihet mot främlingar. Den gästfriheten, säger man i dag, gäller turister och inte flyktingar. Naturligtvis är inte alla greker xenofober och det finns fortfarande mycket stöd till flyktingar från greker i allmänhet. Men främlingsfientligheten i Grekland är utbredd.

Regeringen bedriver mycket lobbyverksamhet med andra EU-stater och med EU-kommissionen och EU-parlamentet för att förklara att landet nu bevakar unionens yttre gränser och agerar till EU:s bästa. Kommissionen ska nu också ha godkänt regeringens ansökan om fondmedel för att inrätta slutna mottagningsläger på öarna. Är detta verkligen sant så strider det helt mot medlemsstaternas överenskommelse om att mottagningsläger ska vara öppna och människor som söker asyl ska hållas inlåsta bara som en allra sista åtgärd sedan allt annat har prövats.

Det ryktas om att kommissionens kommande förslag till gemensam asyl- och migrationspakt kommer ha i sig mycket av den asylpolitik som nu bedrivs i Grekland.

Mina senaste blogginlägg om Grekland tar upp den nya asyllagen utförligare liksom att de som får uppehållstillstånd vräks från bostad och försörjning efter en månad.

Man ska nog ha läst de artiklarna för att förstå de korta utdragen från Unhcr Greece Press Revue, distribuerat för några dagar sedan, och som jag klistrar in.

The Guardian on refugees’ healthcare crisis

The Guardian reported Friday (31/7) on a healthcare crisis among Greece’s refugee population. Patients on island camps face long wait for specialist help and mental health services, while in Athens others are left destitute. MSF announced Thursday (30/7) it has been forced to closed its Covid-19 isolation centre on Lesvos after authorities imposed fines and potential charges. “Only highly severe cases can be transferred to the mainland,” Babis Anitsakis, director of infectious diseases at Mytilene Hospital, told The Guardian. “This is also the case for the local population,” he added. Giovanna Scaccabarozzi, an MSF doctor, explained that even survivors of torture and sexual violence are now left to themselves with no one to talk to and with no possibility to escape the highly re-traumatizing space of Moria. “We are deeply disappointed that local authorities could not quash these fines and potential charges in the light of the global pandemic, despite some efforts from relevant stakeholders,” said Stephan Oberreit, MSF’s head of mission in Greece.

In Athens, Kelly Moraiti, a nurse at the MSF daycare center in the capital, said evictions from offered accommodation put patients’ health at risk, particularly those living with diseases such as diabetes. Some of the refugees on the streets of Athens are heavily pregnant women and new mothers as well as survivors of torture and sexual violence. Many have significant health conditions often complicated from their time in camps such as Moria.

(in.gr, 2 August/ lesvosnews.netcretalive.gr, 3 August)

EC approves 130 mln euros for closed migrant centres on three islands

The European Commission approved today (3/8) the disbursement of 130 million euros for the construction of the three closed migrant facilities on the islands of Samos, Leros, and Kos. According to a statement from the Migration Ministry, the European Commission “welcomes the efforts made” by the country to address the migration situation in Greece and “fully recognizes the urgent need for this financial support.” The approval came by the EU’s Asylum, Migration and Integration Fund (AMIF) following a positive opinion from the European Commission.

(ekathimerini.comlawandorder.grcircogreco.gramna.gr/en, 3 August)

Samos: on a 23-year-old Congolese pregnant woman who lost her baby being unable to find a spot at an Athens facility

Media report on 23-year-old Misa from Congo, for whom Samos Hospital had issued a medical opinion asking to be taken to a proper facility in Athens, where she would receive a specialized treatment for her difficult pregnancy. This was not done and as a result, Misa had a miscarriage.

(Efimerida ton Syntakton, 1 August) 

Det här inlägget postades i Allmänt Europa, Grekland. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *